Sara Johansson

Det mesta är fortfarande oklart kring vilka miljökrav som ska gälla efter nästa jordbrukspolitiska reform.

När EU skulle höja miljöambitionerna i den förra reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken infördes förgröningsstödet. Tre villkor för att få en tredjedel av direktstödet, tänkta att öka den biologiska mångfalden och minska jordbrukets klimatpåverkan.

Högre miljökrav i Cap är en av de uttalade poängerna även i den reform som är under diskussion just nu. I EU-kommissionens förslag tas förgröningsstödet bort, men kraven bakas in i förutsättningarna för att få direktstöd alls, det som i dag kallas tvärvillkoren.

Kravet på att andelen permanent gräsmark inte får minska på nationell nivå bedöms som okontroversiellt och utan omedelbar effekt på enskilda gårdar i Sverige. Hur villkoren om grödvariation och vad som i dag kallas ekologiska fokusarealer ska formuleras är mer omdebatterat.

En del medlemsländer vill ha en generell procentsats för hur stora de avsatta arealerna ska vara, andra att medlemsländerna ska få avgöra var sådana insatser gör mest nytta. Sverige tillhör de senare.

– Det här grundvillkoret har stor potential att ge miljönytta om vi får utforma det efter hur våra landskap ser ut, säger Anneke Svantesson, departementssekreterare på Näringsdepartementet.

Ett helt nytt villkor gäller skydd av torvmark. Sverige argumenterar för att den gällande svenska lagstiftningen ger tillräckligt skydd, men EU-kommissionen har ännu inte tagit ställning. Det oroar LRF.

– I ett worst case scenario kan det komma ganska mycket ytterligare odlingsrestriktioner, säger Sofia Björnsson, jordbrukspolitisk expert på LRF.

Att EU-kommissionen vill skärpa ett tvärvillkor om vintertäckt mark bekymrar också de svenska förhandlarna.

I dag är många bönder undantagna från ett eller två av förgröningskraven. Små lantbruk och ekologiska lantbruk anses automatiskt uppfylla villkoren och var tredje svensk bonde omfattas av det så kallade skogsundantaget, som frigör från kravet på ekologiska fokusarealer. Alla sådana undantag försvinner från EU-nivån med EU-kommissionens förslag. Det blir i stället upp till medlemsländerna att bedöma, och motivera, vilka undantag som är relevanta på hemmaplan.

Men även frågan om hur stort utrymme medlemsländerna ska få att sätta sina egna villkor för jordbruksstöden är under diskussion.

– Jag tror att EU-parlamentet kommer att vilja ha mer detaljstyrning, säger Sofia Björnsson.

Huruvida miljökraven faktiskt höjs med den föreslagna reformen råder det också delade meningar om. Mycket beror på medlemsländernas tillämpning. Men det finns också olika åsikter om utökade grundvillkor ger störst utdelning miljömässigt.

– Den svenska positionen är att det är bättre att avsätta mer av Cap-budgeten till miljö- och klimatåtgärder i landsbygdsprogrammet och i de nya miljöprogrammen i pelare ett, och vi tror inte att man höjer miljöambitionen med grundvillkoren, säger Anneke Svantesson.

<h3>Läget i Cap-förhandlingarna</h3>EU-kommissionen lade sitt förslag på en reformerad jordbrukspolitik i juni 2018. Just nu förbereder medlemsländerna och EU-parlamentet var för sig sina förhandlingspositioner utifrån EU-kommissionens förslag. När de är klara kan de börja förhandla med varandra.

Förgröningsstödets krav blir grundvillkor för att få direktstöd överhuvudtaget, enligt förslaget till EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik (Cap). Vad det betyder i praktiken är ännu högst oklart.

Förgröningsstödets krav blir grundvillkor för att få direktstöd över huvud taget, enligt reformförslaget.

Osäkerhet kring miljökrav i nya Cap

Politik

Förgröningsstödets krav blir grundvillkor för att få direktstöd över huvud taget, enligt reformförslaget. Vad det betyder i praktiken är ännu högst oklart.