Mikael Gianuzzi

"Vi vet att vi fick en dålig skörd i Europa och vi vet att allting tyder på att det kommer att bli en bra skörd i USA" säger Mikael Jeppsson på Lantmännen.

Det som talar för fortsatt höga priser är att underskottet säkert kommer att bestå fram till skörden 2019. Samtidigt finns det många osäkra kort i leken som kan sänka priserna.

Ett genomsnittligt skördeår exporterar Sverige cirka 1,5 miljoner ton spannmål. 2018 ligger vi i stället på ett underskott på cirka 0,8 miljoner ton. Det handlar framför allt om vete och foderspannmål.

Redan i juli började priserna röra sig uppåt som en direkt följd av väderleken. I dag handlas till exempel vete och maltkorn klart över 2 kronor jämfört med nivån 1:50 - 1:60 i våras.

Bakom prisuppgången ligger två huvudfaktorer. Dels handlar det om en sämre skörd i EU, minus 20 miljoner ton, dels om importen till Sverige som innebär att frakt- och hanteringskostnader läggs på spannmålspriset.

Nu är frågan vart priserna tar vägen härifrån. Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen, tycker att utvecklingen framöver är svårbedömd.

– En stor del av eländet är redan är känt. Vi vet att vi fick en dålig skörd i Europa och vi vet att allting tyder på att det kommer att bli en bra skörd i USA, säger han och pekar samtidigt på en rad variabler som skapar osäkerhet om utvecklingen.

Mikael Jeppsson, spannmålschef Lantmännen.

– Hela odlingssäsongen i Sydamerika ligger till exempel framför oss. Vi vet inte hur väder och vind påverkar den. En normalskörd där är en faktor som kan trycka ned priset lite. Ingen vet heller hur vintern kommer att påverka grödorna på norra halvklotet, säger Mikael Jeppsson.

Handelskriget mellan USA och Kina är en annan osäkerhetsfaktor. När USA inte får tillgång till den kinesiska sojamarknaden kan det innebära pressade priser i USA på majs och soja, vilket kan spilla över på spannmålspriset.

Mats Eriksson på BM Agri vill heller inte lämna någon prognos, men tror inte att priserna på spannmål kommer att fortsätta uppåt från dagens nivåer.

– Samtidigt ser vi inte heller någon tendens till att de ska mattas. Möjligtvis kan det bli en press nedåt på vete eftersom det visar sig att det finns mycket vete i handeln som inte kan gå i svenska kvarnar. Tillgången på vete från Östersjöländerna är också relativt god, säger han.

Mikael Jeppsson på Lantmännen menar att lantbrukaren nu själv måste väga olika faktorer mot varandra och sätta ihop en försäljningsstrategi.

– Jag tycker personligen att det är för många osäkra faktorer som kan äventyra den goda prisnivå vi har i dag. Hade jag varit lantbrukare med spannmål att sälja hade jag nog börjat sälja eftersom jag nu har en kalkyl som ser betydligt bättre ut än när jag sådde, säger han.

Mikael Jeppsson betonar samtidigt att det är upp till var och en att bestämma strategi och värdera vilka risker det egna företaget kan ta.

Spannmålspriserna har stigit kraftigt till följd av den svaga skörden 2018. Efter toppen i augusti har priserna mattats något och i dagsläget frågar sig nog många som har spannmål kvar att sälja om uppgången fortsätter eller om priskurvan är på väg nedåt igen.

Fortsätter uppgången eller är priskurvan är på väg nedåt igen?

Osäker framtid för spannmålspriser

Lantbruk

Spannmålspriserna har stigit kraftigt till följd av den svaga skörden 2018, men nu har de mattats något.