Greger Ekman

Det senaste exemplet på denna orimlighet är att Birdlife Sverige (tidigare Sveriges ­Ornitologiska förening) har överklagat mark- och miljödomstolens domar i de uppmärksammade lavskrikemålen. I sitt överklagande stöder sig Birdlife Sverige på Århuskonventionen, som de menar ger dem rätt att överklaga domarna. Ytterligare stöd hämtas från rättspraxis som gett miljö­organisationer talerätt i liknande mål.

Det återstår att se om Miljööverdomstolen köper denna argumentation, men det ligger i farans riktning. Tidigare har en förvaltningsdomstol till och med tillerkänt ett nätverk administrerat genom en Facebookgrupp rätt att överklaga beslut om licensjakt på rovdjur.

Denna rättsutveckling kommer till stor del från EU. Då unionen också är part till konventionen innebär det att Sverige måste rätta sig efter praxis från EU-domstolen.

Århuskonventionen syftar till att ge ­allmänheten information och göra allmän­heten delaktig i miljöprocesser. Allmänheten har, företrädda av miljöorganisationer, ­klagorätt. För att kvalificera sig måste organisationerna uppfylla några krav. De behöver ha ett minsta antal medlemmar (vid införandet minst 2 000), ha ett naturvårdssyfte, inget vinstsyfte samt ha haft minst tre års dokumenterad verksamhet. Nu kräver ­Miljöbalken bara 100 medlemmar.

Denna talerätt kan alltså användas för att försöka hindra familjeskogsbrukare att bruka sin skog.

Skogsägarna i de aktuella målen har kämpat hårt mot Skogsstyrelsen för att få bruka sin skog. Men när de efter en lång, påfrestande rättsprocess äntligen får rätt att avverka och Skogsstyrelsen meddelar att de inte tänker överklaga, då riskerar de att dras in i en ny process. Vill det sig ­illa är dessa skogsägare tillbaka på ruta ett igen.

En vid krets av taleberättigade i kombination med alltmer komplicerad miljölagstiftning bådar inte gott för skogsbruket. Vi ­riskerar att hamna i ett läge då miljö­organisationer eller Facebookgrupper kan överklaga varenda avverkning.

Därför måste ny svensk lagstiftning ta hänsyn till de praktiska konsekvenserna av den vida kretsen av taleberättigade. ­Ansträngningar måste också göras för att på EU-nivå korrigera denna utveckling. De överklagade lavskrikedomarna är bara en försmak av vad som kan komma. Risken att miljöorganisationer snart kommer att ­kunna överklaga varenda avverkning ­kräver politisk handling.

Är det verkligen rimligt att miljöorganisationer ska ­kunna överklaga miljödomar i mål de inte ens varit part i? Nej, det är inte rimligt. Ändå är det i den riktningen rättsutvecklingen rört sig sedan införandet av Århuskonventionen i svensk rätt år 2005. Nu krävs politisk styrning både på nationell nivå och EU-nivå för att vända denna ­utveckling, skriver ATLs Greger Ekman.

Miljöorganisationer ska inte kunna överklaga domar de inte varit part i, skriver ATLs Greger Ekman.