Hans Dahlgren

När alla ingredienser automatiskt fyllts i vagnen blandas fodret innan det körs ut till djuren.

– Nu går den iväg med 300 kilo. Det är till den minsta gruppen, småkalvarna, säger Kenneth Andersson när dörrarna in till stallet automatiskt öppnas och utfodringsvagnen rullar iväg på sin räls.

De senaste decennierna har allt fler kött- och mjölkgårdar satsat på automatiska utfodringssystem. Nu finns en rad varianter på system för fullfoder där arbetsinsatsen i princip bara kräver att lagren av olika ingredienser fylls på och en viss tillsyn görs. Det finns både enklare system och väldigt avancerade varianter där enskilda kor identifieras av systemet och får rätt foder även om djuren flyttas mellan olika grupper.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/teknik/har-gar-utfodringen-som-pa-rals/">Här går utfodringen som på räls med GEA Free Stall Feeder</a>

Med hjullastare fylls ensilaget på från plansilo ner på avlastarbordet.

Det speciella golvet är indelat i längsgående sektioner som rör sig individuellt i ett särskilt mönster och flyttar ensilaget framåt.

Uppe vid rälsen sitter RFID-taggar som visar exakt gräns för olika boxar och på mixervagnen en läsare som håller koll på var vagnen befinner sig. På det sättet kan rätt foderblandning ges till rätt djur.

Ulrik och Kenneth Andersson på Smula Björnsgården utanför Falköping hade även tidigare ett system med vagnar, men som inte mixade ensilage och kraftfoder. För några år sedan bestämde man sig för att byta till ett mera automatiserat system och landade efter en gedigen marknadsgenomgång och flertalet gårdsbesök i danska One2Feed.

– Här kan man blanda vad som helst. Det är mycket flexiblare med olika typer av foder, säger Ulrik Andersson.

Ett av kraven var hög precision, att exakt rätt foder skulle ges till rätt djur.

– Vi ville ha en vagn som kunde utfodra 48 grupper i olika storlekar, säger Kenneth Andersson.

I ett stort utrymme intill djuren finns olika fodersorter lagrade. Ensilaget lastas med hjullastare från plansilo ner i ett speciellt avlastarsbord som sedan fyller fodervagnen. Dessutom finns lager för drank, koncentrat, spannmålskross och mineraler.

Vagnen är upphängd i en räls i taket eller på stativ. Där fodergången delar sig finns en växel som automatiskt leder vagnen rätt.

När den rälsupphängda vagnen hämtat de olika komponenterna ur de olika behållarna mixas blandningen i vagnen, den utfodrar de grupper som ska ha just den blandningen och åker sedan tillbaka för att lasta igen. Vagnen identifierar de olika boxarna och känner av de exakta gränserna mellan dem med hjälp av särskilda trådlösa taggar som sitter uppe vid rälsen.

Man utfodrar djuren med fem olika blandningar beroende på vilka djur det är.

– Här kan vi styra det exakt efter olika recept, säger Kenneth Andersson.

Allt planeras från en dator och kan även kontrolleras via mobilen. Den manuella delen består i att se till att lagren med foder är fyllda.

– Just utfodringen lägger vi väldigt lite tid på. Det kanske är en kvart på morgonen och en kvart på kvällen, säger Ulrik Andersson.

Efter att ha tittat på olika system kom Ulrik och Kenneth Andersson fram till att detta var det som passade deras verksamhet bäst.

En annan tidsbesparande funktion på vagnen är foderputtaren undertill. Den ser ut som en plog som sänks ner automatiskt vid de tidpunkter man bestämt i datorprogrammet.

Bröderna Andersson har nu kört systemet i 2,5 år. Det har varit några korta stillestånd, då får man ett sms från systemet, men inga problem som inte gått att lösa snabbt.

– Vi har inte utfodrat manuellt en enda gång under den här tiden, säger Ulrik Andersson.

Från avlastarbordet fylls ensilage. I andra behållare finns övriga ingredienser som automatiskt bereds i olika blandningar beroende på vilka djur som ska utfodras.

Hur många djur som behövs för att få ekonomi i ett automatiskt utfodringssystem beror lite på hur verksamhet ser ut. Man ska titta på hur stor arbetskostnad man har för utfodring. Har man djur, inga anställda och även ett annat jobb vid sidan av behövs inte så många djur för att räkna hem det, menar Hans Scriver, vd på One2Feed.

– Det har vi ganska många i Norge som har. För dem är det viktigt att kunna utfodra djuren även om man har ett jobb vid sidan av. I Norge har vi ganska många verksamheter med 40 eller 60 kor.

I datorn ställer man in olika recept utifrån de fodersorter som finns tillgängliga.

Fördelarna med automatiska utfodringssystem har knappast gått någon modern djurbonde förbi, men det finns en hel del att välja på. För bröderna Anderssons köttproduktion med deras 350 djur föll valet till sist på en dansk lösning.

Bröderna Andersson valde automatiskt utfodringssystem från Danmark.

Tidsbesparande investering för utfodring

Djurhållning

För Ulrik och Kenneth Andersson på Smula Björnsgården föll valet av automatiskt utfodringssystem till sist på en dansk lösning.