Mikael Marklund

När skogsbolagen räknar på sin klimatnytta använder de en kalkyl som tagits fram av Sveriges lantbruksuniversitet, som bygger på att det som bolagen tillverkar ersätter produkter med betydligt större klimatpåverkan. Så kallad substitution.

Är det rätt sätt att räkna, eller är det green washing?

– Det råder delade meningar om det. Men jag skulle inte kalla det green washing, säger Johan Berg, professor på Linnéuniversitetets institution för skog och träteknik.

– Det är bara att ställa sig frågan om vad som skulle hända om vi inte använde skogen alls. Hur mycket mer cement och fossila bränslen skulle vi använda, till exempel? Och i dag står bioenergin för cirka 35 procent av den totala konsumtionen. Vad ska vi använda i stället då? Sedan är frågan hur skogsbolagen ska räkna i en framtid när vi fått bort mycket av fossilanvändningen. Substitution ger inte samma effekt när det som ersätts inte har någon större klimatpåverkan.

<h3>Så här ser några av bolagens utsläppsmål ut:</h3>

Bolagets klimatnytta ska gå från dagens 10 miljoner ton koldioxid till 15 miljoner ton koldioxid. På lång sikt är målet en fossilfri värdekedja. Till 2030 ska utsläppen vara halverade. 2019 var de totalt på 900 000 ton koldioxid.

– Vi ska öka vår klimatnytta med mer än fem gånger de samlade utsläppen från hela vår värdekedja. Det räcker inte på långa vägar med att industrier och transporter blir fossilfria. Vi måste arbeta med alla komponenter för att nå målet, säger SCA:s informationsdirektör Björn Lyngfelt.

Björn Lyngfelt, kommunikationsdirektör, SCA

Enligt samma beräkningsmodell som SCA använder är Stora Ensos klimatnytta 11,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Bolagets totala utsläpp är 10,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Ett av bolagets klimatmål är att sänka koldioxidutsläppen med 31 procent per såld ton massa från 2010 års nivå till 2030. 2020 var nivån på utsläppen 26 procent lägre.

2005 beslutade bolaget att minska användningen av fossila bränslen med 90 procent till 2020.

– Med en minskning på 87 procent nådde vi i princip hela vägen fram, säger hållbarhetsdirektör Stina Sandell.

Nu ska ett nytt klimatmål formuleras utifrån vetenskapligt baserade mål för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål.

– I den nya beräkningen har vi även kompletterat med substitutionseffekten, det vill säga den klimatnytta förnybara produkter från oss bidrar med genom att ersätta fossila produkter.

– Att inte få bruka skogen på bästa sätt. Dagens modell där ytterligare skydd av skogsmark ses som enda lösningen för att bevara biologisk mångfald anser vi vara förlegad. Den tar inte hänsyn till att vi behöver klara omställningen till ett fossilfritt samhälle och bidrar inte till hållbarhet i ett bredare perspektiv. I stället för att skydda mer mark är det bättre att förstärka naturvärden i områden som inte brukas. Då kan vi använda en större del av skogen för aktivt skogsbruk och bättre bidra i omställningen till ett hållbart samhälle.

Stina Sandell, hållbarhets- och kommunikationsdirektör Holmen.

<h3>Klimatarbetets tre ben</h3>Skogsbolagens klimatarbete har i princip tre ben:• Nettotillväxt i skogen.• Substitution – bolagens produkter ersätter produkter med stor klimatpåverkan till exempel: trä i stället för betong, plast i stället för papper, biobränslen i stället för fossila bränslen. • Minska fossila utsläpp från den egna verksamheten.

Skogsbolagens klimatnytta är större än de egna utsläppen, enligt deras egna beräkningar.

Skogsbolagens klimatnytta är större än de egna utsläppen – enligt deras egna beräkningar.

Så ser skogsjättarnas klimatplaner ut

Politik

Skogsbolagens klimatnytta är större än de egna utsläppen enligt deras egna beräkningar. En kalkyl som bygger på att det de tillverkar ersätter produkter med betydligt större klimatpåverkan.