- Grunden är att Gotland är ett jordbrukslän där lantbrukarna hittat nya vägar hela tiden, kanske för att de inte har så mycket att välja på. På andra platser i landet finns alternativa sysselsättningar och marken används oftare till annat, säger Gunilla Lexell på länsstyrelsen till helagotland.se.
Omläggning av skog till åker har ökat på Gotland
Andelen odlad mark har på de flesta håll minskat drastiskt det senaste århundradet. Utom på Gotland och Öland.
På Gotland, liksom i övriga landet, har många gårdar lagts ner - från över 7 500 jordbruksföretag till 1 500 på mindre än 100 år. Men trots detta har inte åkermarken lagts för fäfot.
- De gårdar som håller i gång har en mycket större areal i dag, så det är snarare en strukturomvandling som skett, säger LRF Gotlands ordförande Anna Törnfelt till helagotland.se.
Ekonomiska skäl
De flesta av landets län har sedan 1930-talet fått se sina arealer med åkermark krympa. Gotland och Öland sticker ut och kan i stället visa plussiffror. Vissa socknar på Gotland har ökat andelen åkermark med mellan 20 och 50 procent.
Bilden bekräftas av Ingmar Danielsson, konsulent på Skogsstyrelsen, som säger att omläggningen av skog till åkermark på ön har ökat. Ett toppår var 2015 då nästan varannan hektar skog som avverkades gjordes om till odlingsmark.
En förklaring till omläggningen är ekonomisk. Enligt Anna Törnfelt så är fastighetspriserna så höga att det är mer lönsamt att ta ner skog än att köpa mark.
LÄS ÄVEN: Nu säljer han sin BM-10
PREMIUM: Slaget om framtidens bränsle
LÄS OCKSÅ: Ett steg närmare ett flerårigt spannmål