Ett par veckor före årets stödansökningar öppnade fick Johan Tevell ett samtal från länsstyrelsen. Det gällde hans ansökan från förra året om ersättning för restaurering av runt 350 hektar betesmark.
– De sa att de inte haft tid att handlägga min ansökan och bad mig dra tillbaka delar av den.
"Skulle spara administration"
Samma samtal har alla tolv gotländska bönder som sökt samma ersättning fått, bekräftar Gunilla Lexell, samordnare för betesmarker på länsstyrelsen. Länet har mycket betesmark, och man har prioriterat handläggningen av ersättningar för befintliga marker då restaureringsansökningarna tar lång tid att behandla.– Det är inget krav. Men vi kollade runt lite, om man kunde tänka sig att göra det och söka 2016 i stället så skulle vi spara lite administration, säger Gunilla Lexell.
Får inte fem år på sig
Samtidigt har lantbrukarna informerats om att handläggningen är så försenad att om de inte drar tillbaka sin ansökan så riskerar de att få avslag på den när det väl kommer till beslut. Ett miljöåtagande ska löpa över fem år, och får inte inledas innan ansökan godkänts.Men med den försenade handläggningen kommer bonden inte ha fem år på sig. Och då kan länsstyrelsen göra bedömningen att restaureringen inte kommer att vara fullbordad vid åtagandets slut.
Vill tidsbedöma själv
Johan Tevell förstår inte varför det inte är upp till honom att bedöma hur mycket tid han behöver. Misslyckas han kan ju länsstyrelsen begära återkrav på de runt 1,2 miljoner kronor om året som han skulle få för jobbet.– Jag har hållit på med naturbetesmark i ett tiotal år. Jag kan röja den marken på tre år, eller två år om det är så.Men det handlar inte bara om tid att röja marken, säger Gunilla Lexell.– Vi måste göra en bedömning om det är rimligt att tro att marken hinner återhämta sig tillräckligt.
"Ingen tuffare bedömning"
Enligt Jordbruksverket är det fel tänkt. Ansökan ska bedömas som om den gäller för fem år, oavsett hur sen handläggningen är.– Det ska inte bli en tuffare bedömning bara för att vi är sena, säger Karl Gunnar på Jordbruksverkets miljöersättningsenhet.Och det ska inte vara någon risk för återkrav om marken sedan inte hinner återhämta sig på grund av sen start.– Om gräset inte hunnit komma, då får man inget återkrav, då får man ett extra år eller två.
Ska vara klart 30 juni
Johan Tevell tänker inte dra tillbaka sin ansökan. Han vill ha ett beslut som går att överklaga. Hur lång tid det kan ta kan Gunilla Lexell inte säga.– Vi ska vara klara till 30 juni i år, det är det beting vi har. Sedan kan jag inte garantera att vi klarar det, men det är det vi jobbar för.