Gäller olika regler för biotopskydd?

Hej Jurist-Lisa!

Jag lade igen ett dike för att förbättra för mitt jordbruk, men det fick jag länsstyrelsen på mig för eftersom det fanns ett biotopskydd. Men kommunen och staten verkar kunna få ledningsrätt på bondens mark och inom biotopskydd utan problem, gäller det olika regler för dem? Har jag bara skyldigheter och de rättigheter?

Med vänliga hälsningar Märit

Hej Märit, och tack för att du deltar i spalten!

Som jag tidigare har skrivit om finns ett allmänt skydd i hela landet för vissa angivna naturtyper, biotoper, som anses vara värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller av andra skäl särskilt skyddsvärda. Småvatten och våtmark i jordbruksmark är en av dessa naturtyper. Det så kallade generella biotopskyddet innebär ett förbud för dig, liksom kommun och stat, att bedriva verksamhet eller göra någonting som kan skada naturmiljön i dessa biotoper. Man kan dock ansöka om dispens från förbudet hos länsstyrelsen. Dispens får ges i det enskilda fallet om det finns särskilda skäl, som exempelvis att du kan visa att du rationaliserar ditt jordbruk på vissa sätt.

Om en ledningsägare vill få ledningsrätt, det vill säga rätten att tvångsvis dra samhällsnyttig ledning över annans mark mot en ersättning, kan man ansöka om det vid Lantmäteriet. Om ledningen berör en skyddad biotop så måste sökanden precis som alla andra ha särskilda skäl och få ett beslut från länsstyrelsen om dispens från biotopskyddet för att åtgärden ska vara tillåten. Vissa större samhälleliga exploateringsintressen kan vara av så stort allmänt intresse att det kan bedömas vara ett särskilt skäl för att medge dispens i det enskilda fallet, dock främst om det inte finns några lämpliga alternativa lösningar.

Det finns ett långtgående krav på en sökande att undersöka alternativa lokaliseringar, och att välja den minst olämpliga, eller mest lämpliga. Mark- och miljööverdomstolen hade under sommaren 2019 uppe ett vägledande mål till prövning där man avslog en ansökan om dispens från biotopskyddet för att ta bort del av en stenmur och uppföra en nätstation som ska ersätta en befintlig stolptransformator. Åtgärden utgjorde en del i ett arbete med att ersätta befintlig luftledning med markkabel. Domstolen konstaterade att sökanden inte hade presenterat någon förutsättningslös utredning av möjlig plats för stationen, och att det framgick av utredningen i målet att det fanns alternativ som innebar att nätstationen i sin helhet skulle kunna placeras på en yta som inte var jordbruksmark. Domstolen ansåg därför att det inte förelåg särskilda skäl för dispens.

Vid ansökan om ledningsrätt, liksom i flera andra måltyper, kan alltså olika juridiska prövningar ske parallellt med varandra hos olika myndigheter och man blir därför kanske inte varse om att de sker. Ibland, om man opponerar sig mot ett projekt, kan det därför vara klokt att fråga sökanden, eller på annat sätt bilda sig en uppfattning, om vilka frågor som kommer att hanteras i vilken process för att på bästa sätt förbereda sin argumentering.

Tack för förtroendet Märit, jag hoppas att du skriver till mig även framöver om det dyker upp frågor.