Olagligt producera det marknaden vill ha

”Trots att svenska grisar har ett starkare djurskydd väljer fler att köpa utländskt fläskkött. Samtidigt som EU-grisen i högre grad får antibiotika, drabbas av sjudomar som salmonella, svindysenteri och multiresistenta bakterier så står EU-importen numera för mer än 35 procent av konsumtionen”, skriver DN.

Tidningen tar upp ett i branschen välkänt faktum: vi äter allt mer griskött, men vi producerar allt mindre av det. Andelen importerat griskött som konsumeras i Sverige har ökat med 29 procent från 2007 till 125 266 ton i fjol. Under samma period har antalet grisproducenter i Sverige minskat med 40 procent till 1 055 stycken. På fem bara år, alltså.

I DN redovisas också vad Sverige kräver utöver EU när det gäller grispuppfödning, till exempel i fråga om utrymme, fixering, spaltgolv och svanskupering.

Det är värdefullt att en stor dagstidning berättar detta för sina läsare. Flertalet av dessa läsare svarar säkert att djuromsorg är något viktigt om de får frågan, men lika säkert glömmer de bort det när de fyller varuvagnen i butiken.

Den som hojtar att den svenske bonden får väl producera det som marknaden efterfrågar så går det bra bör betänka att det är olagligt att göra så. Det kött som allt mer efterfrågas är ju producerat på ett i Sverige olagligt sätt. Marknaden efterfrågar billigt kött. Inte kött producerat enligt fördyrande svenska regler.

Inte minst DN:s liberala ledarskribenter bör betänka detta faktum.

Alla som på ett eller annat sätt är involverade i svensk animalieproduktion, inklusive politikerna, bör också betänka detta faktum. Att genom särregler, till exempel i fråga om kastrering, frivillig certifiering och svenskmärkning, ständigt fördyra produktionen är ingen framkomlig väg, oavsett vilka goda tankar om djuromsorg som ligger bakom och vilka kompensationsstöd som införs.

Om konsumenterna inte vill betala för djuromsorg så vill de inte.