Marcus Frennemark

Jordbruksverkets tävling om framtidens smarta stall <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lagt-mjolkpris-provocerar/">har väckt uppmärksamhet</a> och även ifrågasatts. Kriterierna var för tuffa hette det, när bara två bidrag av tio deltagande stallkoncept klarade de ekonomiska grundkraven.

Ett av kriterierna när det gällde mjölkkostall var ett kalkylerat pris på 2,40 kronor per kilo mjölk.

– Det är naturligtvis ett orimligt lågt pris. Till det priset ska vi inte bygga några ladugårdar alls i det här landet. Men vi valde ändå att försöka klara de kriterier som Jordbruksverket hade satt upp för tävlingen, säger Magnus Carlman, en av delägarna i Ingelstad Agri.

Investeringskostnaden var också begränsad i kriterierna, 50 000 kronor per djurplats. Kompanjonen, Martin Lindeqvist fyller i:

– Det innebar vi fick göra avkall på saker som vi inte skulle vilja gör avkall på i praktiken.

Men de tycker ändå att byggtävlingen är ett värdefullt inspel för att få fart på en diskussion om byggkostnaderna i Sverige. Faktorer som marginaler på byggmaterial, dimensioneringar av husen och ett alltmer komplext regelverk kring byggprocessen behöver lyftas till debatt.

– Alla; bönder, banker och rådgivare; verkar ha accepterat att det kostar 100 000-120 000 kronor per koplats. Det är alldeles för mycket. Vi kanske inte behöver komma ner till 50 000, men vi måste få ner det. Förhoppningsvis kan projektet bidra till det, säger Magnus Carlman.

De strikta ekonomiska kriterierna ledde till att de fick hålla sig till väl beprövad teknik. Det blev en ligghall för merparten av korna, kompletterad med ett mjölkningsstall med samlingsfålla och mjölkning i grop. Robotteknik rymdes inte i kalkylen.

– Men vi har lagt mycket tid på att fundera på de dagliga rutinerna inför och runt kalvningen. Sinkoavdelningen, uppstartsgruppen och cellhaltsgruppen är det vi är mest nöjda med, säger Martin Lindeqvist.

Korna ska sinläggas gruppvis, åtta kor i veckan, och sedan ska gruppen hållas ihop hela vägen fram till och med kalvningen. Det ska ge lättare kalvningar, lägre smittotryck och en bättre start på laktationen. I kombination med en uppstartsgrupp, där kon får särskilt startfoder i mixen, förväntas det höja avkastningen.

Kor med förhöjda celltal hamnar också i en egen grupp för att begränsa smittspridningen.

Sand i liggbåsen är en ny lösning som ska bidra till friskare djur. Det blir ingen biologisk aktivitet i ett oorganiskt material, dessutom bidrar sanden till att korna rör sig säkrare i stallet.

Betestvånget brukar alltid ifrågasättas när det kommer till stora moderna ladugårdar. Så även här. Men lagen säger att kor ska ha tillgång till bete och det är projekterat för 30 hektar betesvall i direkt anslutning till stallet.

– Inte för att djuren behöver det, moderna stall tillfredsställer deras behov, säger Magnus Carlman.

De är inne i en diskussionsfas i sitt mjölkföretag. Bolaget har expanderat kraftigt de senaste åren och driver två mjölkbesättningar, en med mjölkning i grop och en med robotmjölkning. Därtill har de ungdjursuppfödningen utlagd på ett antal gårdar i bygden. Vad blir nästa steg när den äldsta mjölkanläggningen börjar bli sliten?

Tävlingsbidraget skissar en samlad mjölkproduktion på en ny driftsplats, men med samma antal kor som idag. Det kan bli det alternativet, men det finns andra. Det kommer att dröja innan grävskopan sätts i marken, bara tillståndsprocessen lär ta minst ett år.

– Tävlingsprojektet har tillfört mycket idéer och kunskap som vi har användning av på ett eller annat sätt. Sedan blir det kanske inte just den här lösningen vi väljer, säger Magnus Carlman.

Läs också: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lagt-mjolkpris-provocerar/">Vinnarstallets kalkyl sågas</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/priser-till-ekonomiska-byggare/">Priser till ekonomiska byggare</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/han-tavlar-i-att-bygga-smartaste-djurstallet/">Han tävlar i att bygga smartaste djurstallet</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/hjalp-atl-att-granska-slaktkoerna/">Hjälp ATL att granska slaktköerna</a>

<h3>Ingelstad Agri AB</h3>Ägs av bröderna Magnus Carlman och Christer Carlman samt Martin Lindeqvist.Bolaget driver mjölkproduktionen på två ställen söder om Växjö: Torsjö med mjölkning i grop och Orraryd med robotmjölkning, med totalt närmare 600 årskor.I dag ligger snittavkastningen strax över 11 000 kilo ECM per ko och år vid båda anläggningarna.De brukar 800 hektar åker och odlar vall, helsäd och spannmål, men inte majs.Verksamheten har vuxit snabbt de senaste åren. 2015 arrenderade de skoljordbruket på Ingelstad naturbruksgymnasium. 2016 tillkom arrendet på Torsjö gård. Med båda arrendena följde utökad mjölkproduktion.<h3>Tävlingen ”Framtidens smartaste stall”</h3>Arrangerades av Jordbruksverket och avgjordes 8 mars när prins Carl Philip delade ut diplom till lagen i samband med ett seminarium i Jönköping. • Tävlingens generella kravspecifikation i sammandrag:Minst 10 procents vinstmarginal och minst 5 procents avkastning på investeringen.Kalkylen ska ha utrymme för minst 400 000 i lönekostnader Stallet ska ha en ekonomisk livslängd på 10-15 år.Konceptet ska följa gällande lagstiftning och vara anpassningsbart till varierande förutsättningar.För mjölkproduktion gällde också specifikt att kalkylen skulle baseras på 2,40 kronor kilot i mjölkpris, plus eventuella tillägg, samt att investeringsutgiften efter investeringsstöd fick vara max 50 000 kronor per koplats.För varje byggprojekt finns en komplett rapport med ritningar och kalkyler att ladda ner från Jordbruksverkets hemsida.<h3>Tävlingskonceptet hos Ingelstad Agri</h3>Växa Sverige har utarbetat projektet ”Växastallet för djur, människor och produktion – sund mjölkproduktion i smart stall”.Vinstmarginal i driftskalkylen vid ett mjölkpris på 2,40 kronor plus 0,17 kronor i pristillägg per kilo mjölk: 11,5 procent.Antal djurplatser: 567 stycken, baserat på 545 årskor.Investeringskostnad efter investeringsstöd: 49 800 kronorAvskrivningstid: 15 årTotal byggyta: 6 163 kvadratmeter.Planerad avkastning: 12 500 kilo ECM per ko och år.<h3>Förutsättningar för produktionen:</h3>Stallkonceptet projekteras för konventionell mjölkproduktion men kan anpassas till ekologisk produktion.Kalvningsintervall: 12,5 månader.Rekrytering: 35 procentPlanering för 50 kalvningar per månad, 600 hundra per år.Mjölkning tre gånger per dygn i grop, parallellstall med 2x12 platser.<h3>Beskrivning av projektet:</h3>Två byggnader med stomme av stål samt tak- och väggbeklädnad i plåt, där den ena är en ren ligghall med 384 liggbås i fyra avdelningar.Den andra byggnaden rymmer mjölkningsstall med samlingsfålla för 150 kor samt avdelningar för kalvning, för nykalvade kor, sinkor, tillvänjningskvigor och kor med höga celltal. Sinkorna sinläggs samtidigt och hålls i fasta, mindre grupper under hela sinperioden.Kalvarna hålls i hyddor med tak över rastgården utanför själva stallbyggnaderna. Byggnaderna har öppna långsidor och utvändiga foderbord med krubbor, där utfodringen sker med traktordragen fullfodervagn. Gångarna i stallen gödslas ut med eldriven minilastare tre gånger per dygn när kogruppen är i mjölkningsstallet.Anläggningen är förprövad och godkänd ur djurskyddssynpunkt av Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Deras bidrag vann stalltävlingen. Men Magnus Carlman och Martin Lindeqvist kommer troligtvis inte göra verklighet av konceptet.

Deras bidrag vann Jordbruksverkets omdiskuterade stalltävling, trots att kriterierna var orealistiska.

Omöjligt göra verklighet av vinnarstall

Djurhållning

Kriterierna i Jordbruksverkets tävling om framtidens smarta stall var orealistiska. Vinnarna fick göra avkall på sådant de inte skulle vilja gör avkall på i praktiken.