Fredrik Stork

Rises storlek och styrka gör att det blir enklare att sätta ihop projektgrupper, och rikta om andra forskningsområden mot jordbruket, förklarar Jonas Engström, senior projektledare på Rise.

Jørgen Korning är ny sektionschef på Rise jordbruk och trädgård, som är en underavdelning till en gigantisk organisation med mer än 2 700 medarbetare. Som forskningsinstitut bedriver Rise i dag forskning och utveckling inom allt från artificiell intelligens till E-hälsa, kemikalier och läkemedel. Men här samlas också mycket av den lantbruksnära forskningen som rör jordbruk, livsmedel, papperstillverkning och träteknik.

Här är Jørgen Kornings team fortfarande en liten spelare som bygger upp sin styrka i samvaro med andra. Vill man vara krass kan man till och med påstå att det gamla Jordbrukstekniska institutet, JTI, hade spelat ut sin roll.

– Det går inte att säga att det har blivit bättre och att det var sämre tidigare, tiderna förändrades. När JTI bildades efter kriget handlade det om att se till att folk fick mat på bordet. Nu är vi på en internationell arena med helt andra förutsättningar, säger Ola Pettersson, som är senior projektledare.

Till bakgrunden hör bland annat att samhället ställer allt högre krav på tvärfinansiering, och i dag är det inte ovanligt att näringslivet och den offentliga forskningen samarbetar i olika projekt. Ofta är det till och med en förutsättning för att man ska få forskningsanslag. Och när kraven på samarbeten ökar inom EU och internationellt gör Rises storlek också att det blir enklare för utländska aktörer att hitta forskare i Sverige.

– Det är mycket enklare att sätta ihop kompetenta projektgrupper när en stor del av den kompetens som behövs finns samlad inom Rise, och jobbar man med autonoma fordon och digitalisering som jag gör så har man tillgång till bland de bästa i Sverige som vi kan rikta om mot jordbruk från andra branscher, säger Jonas Engström, som också är senior projektledare.

Ett sådant samarbetsexempel är den nya <a href="https://www.atl.nu/teknik/har-ska-marken-brukas-helt-autonomt-och-fossilfritt/">testbädden för autonoma maskiner och ny teknik</a> som håller på att anläggas bakom Rises Uppsalakontor. Ofta ligger forskningen som Rise bedriver mitt emellan universitetens grundforskning och näringslivets produktutveckling, och här är målet i första hand inte att generera rapporter utan att forskningen så småningom ska mynna ut i färdiga produkter och lösningar, förklarar Jørgen Korning.

– <a href="https://www.atl.nu/sok/combcut/">Combcut</a> har vi exempelvis hjälpt till att ta fram en gång i tiden. Det är ett lyckat exempel. Men det finns också många patent som har stannat i skrivbordslådan, ibland för att marknaden inte har varit mogen, säger Ola Pettersson.

Det är inte så att jordbruksforskningen drunknar inom Rise?

– Nä det tycker jag inte. Mycket slår tillbaka på mat eller jordbruk på ett eller annat sätt, och det finns många synergier med expertkompetens inom andra delar av Rise som till exempel hälsa, läkemedel och digitalisering, så det tycker jag inte man kan säga, säger Ola Pettersson.

<h3>Utvecklingsprojekt inom robotteknik</h3>

Så vad kan vi då vänta oss framöver? I dag driver Rise bland annat olika utvecklingsprojekt inom robotteknik där ett av målen är att ta fram en maskin som rensar ogräs i lök, tillsammans med två företag som utvecklar bildanalysen och mekaniken. Tanken är att maskinen ska testas redan till våren.

Ett annat projekt, som är skapat ur ett samarbete med en uppfinnare, går ut på att förlänga trösksäsongen med hjälp av värmefläktar, som strömmar varmluft genom tröskan, <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/troskade-i-minusgrader-tack-vare-monterad-byggtork/">likt den byggtork som Fredrik Lindh i Burträsk</a> monterade på sin skördetröska 2017.

”När JTI bildades efter kriget handlade det om att se till att folk fick mat på bordet. Nu är vi på en internationell arena med helt andra förutsättningar”, säger Ola Pettersson, som är senior projektledare.

<h3>Fakta: Rise Jordbruk och livsmedel</h3>Rise Jordbruk och livsmedel skapades från början genom en sammanslagning av Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) och SP Food and Bioscience. Sammanslagningen skedde i två steg, genom att JTI gick upp i dåvarande SP som senare blev Rise. JTI bildades redan 1945 och ägdes länge av en stiftelse som hade inflytande över forskningen. I dag har Rise Jordbruk och Livsmedel i stället ett forskningsråd knutet till sig som ska representera branschen. Av de 130 medarbetarna arbetar närmre 30 dedikerat med jordbruksforskning och med de tvärvetenskapliga områdena inräknade blir antalet som arbetar med jordbruksfrågor omkring 50.

Klimatförändringarna och den ständigt ökade efterfrågan på mat har gjort teknikforskningen inom lantbruket viktigare än på mycket länge. Men hur står sig forskningen i Sverige efter att JTI gick upp i Rise? ATL reste till Uppsala för att ta pulsen på forskarna.