Anahita Arai

Lövsta seminstation har mycket bra dräktighetsresultat för embryotranfer. Förra året hade de 100 procents dräktighet på embryotransfer. Så bra är det inte alla år, men de har aldrig haft lägre än 86 procent.

Det råder ett ökat intresse för embryotransfer för hopp- och dressyrhästar i Sverige.

– Jag vet inte om det här är en coronabubbla eller om vi hakar på utvecklingen i resten av Europa, säger Malin Cohlin, chef för Lövsta seminstation utanför Stockholm.

Redan i början av förra året, innan tävlingsstoppen infördes på grund av covid-19, ökade antalet kunder som vill boka in embryotransfer. Men på grund av bland annat planeringen av mottagarston kan inte Lövsta, som är en av de större svenska stationerna som gör embryotransfer, utöka antalet.

– Många har diskuterat embryotransfer på sina tävlingshästar nu och kanske håller det i sig efter pandemin, säger Malin Cohlin.

Malin Cohlin, chef för Lövsta seminstation

Trots att det inte finns någon nationell statistik över antalet genomförda embryotransfer så är aktörerna inom avel och uppfödning ense om att Sverige ligger långt efter länder som till exempel Belgien.

– Vi ligger jättelångt efter. I Europa är intresset stort för embryotransfer, säger Malin Cohlin.

En av de största aktörerna i Europa är Keros i Belgien som har 800 mottagarston. På Lövsta har Malin Cohlin fullbokat, ett vanligt år genomförs 8-15 embryotransfer på stationen.

– I år har vi stretchat det så långt vi kan. Vi har haft fullbokat sedan vi öppnade för embryotransferkunder i januari och har lång kölista, säger Malin Cohlin.

Inom travsporten är läget annorlunda.

– På travsidan är intresset för embryotransfer lågt, säger Christina Olsson som är avelsledare vid Svensk Travsport.

Christina Olsson, avelsledare vid Svensk Travsport.

Reglerna inom travsporten är mycket striktare än på ridhästsidan. Enligt travsportens internationella regler får stoet inte tävla och det går bara att registrera ett föl per sto och år.

Hos Swedish Warmblood, SWB, som framför allt registrerar hästar avsedda för hoppning, dressyr och fälttävlan, finns inga begränsningar alls. Här kan ston som tävlar användas som embryodonator och det finns ingen gräns för hur många avkommor per år som kan registreras per sto.

För ridhästar avsedda för hopp- och dressyrsport har embryotransfer blivit en form av hävstång för att öka tempot när det gäller avelsframstegen.

– Embryotransfer ligger delvis bakom att den belgiska aveln har växlat upp de senaste 10-15 åren, säger Emma Thorén Hellsten, avelsledare vid SWB.

Tack vare embryotransfer kan de allra bästa stona få mångdubbelt fler avkommor.

– Du kan ta avkommor på begåvande unga ston samtidigt som de fortsätter tävla och när de visar vad de själva går för i sporten har du också avkommor som du kan utvärdera. Detta ger ur selektionssynpunkt ett fantastiskt underlag, säger Emma Thorén Hellsten.

Emma Thorén Hellsten, avelsledare vid Swedish Warmblood.

Som avelsledare önskar hon att embryotransfer var mer tillgängligt i Sverige.

Var finns flaskhalsarna som gör att det inte är lika tillgängligt som utomlands?

– Vi har ett högre kostnadsläge generellt för hästhållning än på kontinenten, vilket gör det dyrt att hålla flockar med mottagarston och dessutom långa avstånd inom landet, vilket gör logistiken för skick av embryon och sperma mer komplicerad. Vi har även en annan syn på hästhållning än till exempel på stationerna i Belgien som genomför embryotransfer, säger Emma Thorén Hellsten.

Malin Cohlin på Lövsta seminstation säger att det finns möjlighet för Lövsta att utöka embryotransferverksamheten.

– Men då önskar vi ett samarbete kring mottagarstona på vintern mellan de svenska aktörerna inom embryotransfer. Mottagarstona är i dag flaskhalsen, säger Malin Cohlin och förklarar att det blir stora kostnader att hålla de mottagarston som inte används utan får vänta till nästa seminsäsong.

Hur mycket mer kostar det att göra embryotransfer?

– Vi tar 42 000 kronor extra för att göra en embryotransfer. Vi kan inte ta ut mer, det här är smärtgränsen för kunderna. För oss är det här inte någon lönsam del av vår verksamhet, säger Malin Cohlin.

Därtill tillkommer kostnaden för mottagarstoet. Blir det tvillingar får stoägaren med sig två ston hem som ska fodras och tas om hand tills fölet är avvant.

<h3>Fakta: Embryotransfer</h3>Jordbruksverkets första tillstånd att genomföra embryotransfer på häst delades ut 1991. I dag kan inte myndigheten svara på hur många som har tillstånd. Men sedan 2015 har endast ett fåtal företag fått nya tillstånd. Det finns inte heller någon nationell statistik över antal genomförda embryotransfer i Sverige. Inom travhästaveln började embryotransfer genomföras för cirka tio år sedan. Svensk Travsport noterar cirka fem till tio ston om året som har gjort embryotransfer.Hos SWB, som är den avelsorganisation där flest embryotransfer genomförs, finns ingen sammanställd statistik, men organisationen hoppas kunna presentera statistik nästa år efter att en databas byggs om.Det har genomförts ett fåtal embryotransfer inom andra raser, men här finns ingen statistik att tillgå.<h3>Fakta: Så går det till</h3>Donatorstoet semineras och när embryot är sju till åtta dagar gammalt sker en spolning av livmodern.Väskan filtreras och embryot tas om hand för att sedan överföras till mottagarstoet.Inför betäckning behöver donator och mottagare synkroniseras för att ligga i samma fas i sina brunstcykler. Därför behövs en större flock mottagarston för att embryotransfer ska lyckas.

Intresset för embryotransfer tog fart i Sverige förra året. Men än är det för tidigt att säga om det går att se ett trendbrott.

”Jag vet inte om det här är en coronabubbla eller om vi hakar på utvecklingen i resten av Europa”, säger Malin Cohlin, chef för Lövsta seminstation utanför Stockholm.