Ann-Helen Meyer von Bremen

Regeringens mål är en fördubblad livsmedelsexport till 2030.

”En ökad livsmedelsexport är en viktig del i genomförandet av livsmedelsstrategin och att öka den svenska livsme­delsproduktionen på ett hållbart sätt.” Så skrev Regeringskansliet i sitt pressmeddelande 2017, när man meddelade sin ”historiska” satsning på livsmedelsexporten. Budskapet är tydligt – exporten ska rädda lantbruket och livsmedelsproduktionen. Målet är en fördubblad export till 2030.

Men trots en svag kronkurs går det trögt för svensk livsmedelsexport, framför allt om man drar bort varor som inte har någon bäring på svenskt lantbruk, som fisk, kaffe, kakao, te och tobak. Exportvärdet hamnade då på 45 miljarder kronor under 2019, en ökning med 50 procent jämfört med 2010. Men importen har växt ännu snabbare under de här tio åren, 62 procent, och från en högre nivå. Importen låg 2010 på 63 miljarder kronor exklusive fisk, tobak, kaffe med mera.

Frågan är hur utvecklingen ska vändas. När ATL talar med flera av dem som jobbar med att främja exporten, blir det tydligt att det inte finns några snabba lösningar.

Business Sweden fick 1,5 miljoner kronor för att analysera exportmarknaden och sitt eget arbete. Där betonar man genomgående den hårda internationella konkurrensen, även där man ser potential.

– Det handlar om långsiktighet och det måste även företagen inse. Men jag tror att Sverige med sitt hållbara jordbruk ligger rätt i tiden, säger Maria Varnauskas, ansvarig för livsme­delsprogrammet hos Business Sweden.

När det gäller livsmedel som baseras på råvaror från svenskt lantbruk, lyfter hon upp havre som en intressant produkt – från dryck till färdiga frukostblandningar – och antibiotikafri kyckling.

Regeringens exportsamordnare, Johan Krallis Anell, nämner också havren.

– Vi är också duktiga på bröd, knäckebröd och skorpor, där handlar det mer om marknadsföring. Det finns också möjligheter att växa inom det växtbaserade segmentet, men de bygger inte alltid på svenska råvaror, säger han.

Ökad livsmedelsexport behöver alltså inte innebära ett växande lantbruk. Tittar man på Jordbruksverkets siffror på den export som är direkt kopplad till lantbruket är ökningen blygsam. Exporten av kött har växt från knappt 2 till 2,4 miljarder kronor under senaste tio åren. Mejerivaror har ökat från 3,2 till knappt 4 miljarder under samma period. Exporten av spannmål fluktuerar men har gått från 6 till 8,5 miljarder 2010–2019.

Mycket av exporten som har direkt bäring på svenskt lantbruk, med undantag för alkoholhaltiga drycker, är enligt uppgift från Jordbruksverket bulkprodukter som vete och mjölk­pulver och udda detaljer som kycklingfötter och trynen till lågt pris. Eller så handlar det om överskottsexport – genomsnittspriset för skinka och bog var 14 kronor kilot, benfritt nötkött 28 kronor och kyckling på 5–10 kronor kilot under 2018. Det här förhållandet verkar inte ändra sig framöver.

Lantmännen ser en ökande efterfrågan på grynhavre och frukostprodukter, men den efterfrågan ökar även i Sverige, vilket kan leda till mindre export.

Någon stark ökning av animalieexporten verkar inte vara i sikte. Business Sweden märker en viss efterfrågan på svensk antibiotikafri kyckling och även efterfrågan på fläsk, dock ej på nöt. Torbjörn Lithell, försäljningsdirektör på Scan, vill där­emot hellre satsa på att utveckla en hemmamarknad som har börjat betala för de svenska mervärdena än på en osäker exportmarknad (se artikel här intill).

– Man ska komma ihåg att vi är ett exportland som är ett högkostnadsland. Vi kan aldrig slåss med pris. Vi måste slåss med annat, säger han.

När det gäller nötkött är pro­gnosen, som ATL tidigare rapporterat, att det blir brist under de två närmaste åren.

Enligt Arlas VD Patrik Hansson har man brist på fett i Sverige, vilket bromsar export av bättre betalda produkter som ost.

– Det är inte prästost eller Bregott som vi räknar med, säger han.

I stället ser man sig som en leverantör av ingredienser till livsmedelsindustrin och pekar på att det där finns högre lönsamhet än när man säljer till foderindustrin. Men även om Patrik Hansson talar om att ”maximera varje mjölkmolekyl” så är detta ändå en lågpris­export.

<h3>Så ska Sverige fördubbla exporten</h3>Regeringen satsar 164 miljoner under perioden 2020–2025 på att främja livsmedelsexporten. Man har satt som mål att exporten ska fördubblas till 2030, från 50 till 100 miljarder*, och stå för halva värdet av livsmedels­produktionen. *Fisken är exkluderad men kaffe, kakao med mera ingår. Business Sweden, Livs­medelsverket, Jordbruksverket och Tillväxtverket har fått uppdraget att främja exporten. Business Sweden driver exportprogrammet ”Try Swedish” som erbjuder företagen olika samarbeten, mässor och kompetensutveckling. Business Sweden har också anställt livsmedelsansvariga för framtida marknader som bedöms som intressanta: USA/Kanada, Singapore och Japan/Sydkorea. Business Sweden har fått i uppdrag att fokusera på små och medelstora företag samt att ta fram en strategi för att öka den ekologiska exporten.<h3>14 nyckelmarknader</h3>Enligt Business Sweden finns det 14 nyckelmarknader som är särskilt intressanta för svensk matexport:Europa: Norge, Finland, Danmark, Storbritannien, Holland, Tyskland och Belgien.Asien: Hongkong, Kina, Singapore, Japan och Sydkorea.Nordamerika: USA och Kanada.<h3>Stora exportprodukter (2018 års siffror)</h3>Lax: 31 miljarder kronor.Övrig fisk: 7,5 miljarder kronor.Vodka: 3 miljarder kronor.Snus: 2,5 miljarder kronor.Övriga livsmedel, bland annat:Smörblandningar: 4 miljarder kronor.Flytande margarin med mera: 2,5 miljarder kronor.<h3>Export och import</h3>Det totala värdet av exporten av jordbruksvaror och livsmedel var 97 miljarder 2019. Minus fisk, kaffe, kakao, te, och tobak, sjunker värdet till 45 miljarder. Det totala värdet av importen av jordbruksvaror och livsmedel var 164 miljarder kronor 2019. Minus fisk och andra varor som inte odlas i Sverige, sjunker värdet till 102 miljarder.Källa: Jordbruksverket: <a href="http://www.jordbruksverket.se/download/18.4e5908a016eb71c92208b9e/1575037884199/Sveriges%20utrikeshandel%20med%20jordbruksvaror%20och%20livsmedel%202016-2018.pdf">Rapport 2019:18 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2016-2018</a>. Jordbruksverket: <a href="http://www.jordbruksverket.se/download/18.4f9040291712039c31da215f/1585554160780/P%C3%A5%20tal%20om%20jordbruk%20och%20fiske%20Handelsutveckling%202019.pdf">Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2019.</a>

Ökad export har pekats ut av regeringen som ett av de viktigaste sätten att öka svensk livsmedelsproduktion, vilket också skulle gynna lantbruket. Men importen av livsmedel är fortfarande betydligt större än exporten – och ökar dessutom snabbare.

Men det går trögt – importen fortfarande störst och ökar snabbt.

Ökad matexport ska stärka lantbruket

Livsmedelsförädling

Ökad export har pekats ut av regeringen som ett av de viktigaste sätten att öka svensk livsmedelsproduktion, vilket också skulle gynna lantbruket