Eva Westin

Flera faktorer gör att rapsen kan vara extra utsatt i år. Den långa torrperioden gynnar kålbladstekel, rapsjordloppa och blåvingad rapsvivel. Elisabeth Thisner räknar med att hennes område, norra Skaraborg, i år får ”sydländska bekymmer”, problem som Skåne oftare drabbas av men som Västergötland är mer förskonat från.

– Får vi det inte i år, är det nästan konstigt, säger hon.

Elisabeth Thisner, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Skaraborg, uppmanar till extra vaksamhet. Många skadeinsekter har gynnats av den varma och torra sommaren.

Både Hushållningssällskapet och Växtskyddscentralen har fler gulskålar ute i fält än vanligt.

När Elisabeth Thisner kontrollerar fällorna på rapsfält i Ekby – Vallby, öster om Mariestad, hittar hon kålbladstekel och rapsjordloppa.

– Än ser vi inga stora mängder kålbladstekel här, men rapsen är liten och den kommer att dra till sig mer för de känner lukten.

Även någon enstaka blåvingad rapsvivel finns i fångsten.

– Den börjar titta fram. Dess larver äter sig in i rötterna i vår. Den blir ett bekymmer på sikt. Den är en liten luring för den kan man bara hitta nu, säger hon.

Kålbladstekel, rapsjordloppa och blåvingad rapsvivel räknas och noteras.

Nästa fält hör till Sidlännet, mellan Götene och Mariestad.

– Här är det faktiskt en del loppgnag. Det är absolut angripet i samband med uppkomst.

Torkan har gett ojämna uppkomster. Elisabeth Thisner konstaterar att uppkomsterna tar tid, rapsen ”står och stampar” och är då extra sårbar för angrepp.

– Är det för mycket jordloppor kommer inte rapsen att komma längre än vad den är nu. Det kan vara så att man måste köra en pyretroid, även om det är lite synd för man slår även undan nyttoinsekterna.

En kålbladlus med ungar på raps utanför Mariestad.

Det finns två tröskelvärden att vara observant på när det gäller rapsjordloppa: 10 procent angripen bladyta eller en ackumulerad fångst på 50-100 jordloppor under en treveckorsperiod. Då sätts en bekämpning in inom tio dagar. På Sidlännet är problemet just den angripna bladytan.

– De här är så små, en del är nästan inte uppe, så lopporna äter nere vid jorden. Det får man hålla koll på och eventuellt ta beslut om bekämpning.

Samtidigt finns det också motverkande faktorer som kan minska angreppen.

– Det är många rapsfält sådda, så det kan bli lite utspädningseffekt. Har man många stora fält omkring sig då delar man på bekymret.

Budskapet är dels att gå ut i fälten och titta, men också att hålla sig uppdaterad med hjälp av Växtskyddscentralernas veckorapporter och rådgivningsbrev från Hushållningssällskapen.

– Rapsen är en ekonomiskt viktig gröda, så det är viktigt att ha ett bra beslutsunderlag, säger Elisabeth Thisner.

Om värmen håller i sig finns en fara för angrepp av insekter även i den tidigt sådda höstsäden, menar hon. I år har det varit frestande att så extra tidigt på grund av tidig skörd.

– Insektstrycket är stort så var observant när spannmålen kommer i 1,5-bladsstadiet. Då ska man vara beredd.

Elisabeth Thisner hittar en del kålbladsteklar på undersidan av bladen.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/brattom-for-hostsadden-av-raps-i-malardalen/">Brådis för höstsådden av raps</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/effektivaste-ograsstrategin-i-hostraps-2018/">Effektivaste ogrässtrategin i höstraps </a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/atl-har-koll-pa-skordelaget-i-hela-landet/">Så ser skördeläget ut i landet</a>

Efter en extremt varm sommar ökar risken för skadegörare i rapsen. – Så länge det är varmt ska man vara på tå. Kolla minst två gånger i veckan! säger växtodlingsrådgivare Elisabeth Thisner, Hushållningssällskapet Skaraborg.