Ulf Aronsson

En ökad efterfrågan på skogsråvara syns varken på virkespriser eller på rotnetto, som tvärtom sjunkit i många år. Men debatten om klimat och bioekonomi har gjort att regeringen, såväl som Skogsstyrelsen, SLU och det nationella Skogsprogrammet, förutspått ett ökat råvarubehov på sikt – och då gäller det att börja i tid. 2017 startade därför Skogsstyrelsen en samverkansprocess för att se över hur skogsproduktionen kan öka.

Häromdagen släppte de <a href="https://www.atl.nu/skog/sa-ska-tillvaxten-i-skogen-oka-med-20-procent/">sina förslag</a>. Med 88 åtgärder kan tillväxten öka med 20 procent till 2050 enligt rapporten, som generaldirektör Herman Sundqvist betecknar som historisk.

Men detsamma gäller inte tillväxtökningen, som ligger i linje med den ökning som Sverige haft det senaste halvseklet och som också angivits i <a href="https://www.atl.nu/skog/unga-slutavverkningarna-i-framtiden/">undersökningen SKA 15</a>. Enligt Erik Sollander, skogspolitisk strateg på Skogsstyrelsen, är det kanske mer den breda samverkansprocessen bakom rapporten som är historisk, en åsikt som inte delas av alla (se artikel nedan).

– Resultaten från SKA 15 är inte helt jämförbara, där ingår inte framtida skogsskador som en effekt av ändrat klimat, säger han.

Vi vill att skogsägarna ska investera lite mer och lite annorlunda. Gör man skogsvården lite bättre får det stora effekter, säger Erik Sollander.

Extra insatser behövs alltså för att bibehålla den tidigare tillväxtökningen. Och enligt rapporten står tre insatsområden för 70–80 procent av ökningen: Minskade skogsskador, bästa möjliga skogsodlingsmaterial och bättre skogsskötsel.

För skogsskadorna ligger fokus på viltbetningen, en fråga som stötts och blötts i 30 år. Ett projekt som visat sig fungera är Mera Tall. Det finns också med som ett åtgärdsförslag, samtidigt som Skogsstyrelsen i dagarna <a href="https://www.atl.nu/skog/oklart-om-det-blir-mera-tall/">avslutar det nationella projektet</a> i hopp om att någon annan vill ta över.

– Det kräver hårt arbete och är vanvettigt dyrt att driva. Nu har vi fått i gång efterläggarprojekt på flera håll i Sverige. Det är bra där man vill jobba med det, men det kräver mycket av både markägare och jägare, kommenterar Erik Sollander.

För sena och för hårda gallringar gör att svenska skogar tappar tillväxt, konstaterar Skogsstyrelsen i sin produktionsrapport. (Arkivbild)

Vad gäller skötseln konstaterar rapporten att <a href="https://www.atl.nu/skog/skogsstyrelsen-i-varmland-varnar-for-gran/">trädslagsvalet</a> inte alltid är rätt i dag och att röjning och gallring ofta görs vid fel tidpunkt och i fel styrka, något som <a href="https://www.atl.nu/skog/forradet-okar-men-skulle-kunna-oka-mer/">ATL skrivit om tidigare</a>.

Skötselrekommendationer är vedertagen kunskap, varför följs de inte?

– Det är en bra fråga som du borde ställa till ett antal skogsbruksföretag, säger Erik Sollander.

Precis som med skötseln är majoriteten av åtgärderna i rapporten inga nyheter, utan sådant som skogsägarna kan välja att genomföra redan i dag.

Vilka incitament finns för skogsägarna att börja genomföra åtgärderna i högre utsträckning?

– Vi vill att skogsägarna ska investera lite mer och lite annorlunda. Gör man skogsvården lite bättre får det stora effekter. Vi har skissat på en rådgivningskampanj, ungefär som Grönare skog och Rikare skog. Historiskt har det lyckats gå att få till förändring när många aktörer gått ut med samma budskap, säger Erik Sollander.

<h3>Läs rapporten!</h3>Rapporten ”Skogsskötsel med nya möjligheter” finns <a href="https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/publikationer/2019/rapport-2019-24-skogsskotsel-med-nya-mojligheter.pdf">att läsa här</a>.

Med 88 åtgärder kan tillväxten i skogen öka med 20 procent, enligt Skogsstyrelsen. Men det förutsätter att skogsägarna ser att det finns incitament till det.

Tillväxten i skogen kan öka med 20 procent, enligt Skogsstyrelsen – men det förutsätter att skogsägarna är med på noterna.

Ökad produktion kräver skogsägarnas insatser

Marknad

Med 88 åtgärder kan tillväxten i skogen öka med 20 procent, enligt Skogsstyrelsen. Men det förutsätter att skogsägarna ser att det finns incitament till det.