Utredare Eva Eriksson anser att detaljstyrningen bör lyftas ut från djurskyddslagstiftningen och i stället läggas i föreskrifter och allmänna råd.
Det betyder att det i än högre grad än i dag blir Jordbruksverket som sätter villkoren som lantbruket måste leva upp till.
Blanda in djurhållarna
– Det kommer att kräva att vi gör det på ett seriöst sätt. Framför allt måste vi blanda in dem som lagstiftningen är ämnad för; djurhållarna och näringen, säger Leif Denneberg, överdirektör och veterinärchef på Jordbruksverket.Eva Eriksson vill att Jordbruksverket går igenom alla befintliga föreskrifter för att se var detaljgraden kan sänkas och ersättas av mer målstyrda regler. Leif Denneberg tycker att det är en bra, men arbets- och resurskrävande idé.Han påpekar att EU:s lagstiftning är relativt detaljerad. Det finns även en rättssäkerhetsaspekt att ta hänsyn till.
Måste känna sig trygga
Mer allmänna anvisningar i föreskrifterna ger större tolkningsutrymme vilket kan leda till att olika djurskyddsinspektörer kommer till olika slutsatser om vad lagen faktiskt kräver.– Djurägarna måste känna sig trygga med att det finns en likriktad bedömning i hela landet.Ett förslag från utredaren till Jordbruksverket som inte kräver någon lagändring är att raskoderna för nötkreatur ändras så att det framgår vilka raser föräldradjuren tillhör när korsningar går till slakt.Det skulle göra nätet som ska hålla belgisk blå borta från svenska slakterier finmaskigare.– Det blir lättare för slakterierna att kolla om bonden är ärlig, säger Åke Rutegård, vd på kött- och charkföretagen.Utredaren vill också att förprövningen av stallar omfattar hur lokalerna främjar smittskydd och om beteskravet är tillfredsställt. För att stärka djurskyddsaspekten bör hänsyn till djurens beteende ingå i förprövningen.