Mari Nälsén

Många anmälningar till länsstyrelserna om djur hållning är inte bara anonyma utan också ogrundade.

Under 2016 inkom cirka 13 000 anmälningsärenden gällande bristande djurskydd till landets länsstyrelser. Drygt 4 300 kontrollerades på plats och av dem var i snitt 45 procent, cirka 2 000 stycken, utan anmärkning om man ser till landet som helhet. Men i vissa län, som exempelvis Örebro uppger man att så många som 64 procent var obefogade.

För djurskyddshandläggarna ute i landet är det ett stort problem då anmälningarna tar tid vilket kan gå ut över mer akuta ärenden.

– Ärenden som saknar grund är vi inte intresserade av . De tar tid i anspråk, påverkar djurhållaren negativt och gör ingen djurskyddsnytta, säger Joakim Önnemar, djurskyddshandläggare på länsstyrelsen i Dalarna.

Ett av målen för länsstyrelsernas djurskyddsarbete är att det varje år ska göras lika många planerade kontroller som anmälningskontroller. I landet som helhet nåddes det målet 2016 men det är stor variation mellan länen och många har svårt att nå hälften när högarna av anmälningsärenden växer.

För djurskyddshandläggarna kan det vara mycket svårt att bedöma sanningshalten i de anmälningar som kommer in. Extra svårt är det att hantera anmälan som kommer via e-post och dessutom anonymt.

– Det sker ett ständigt arbete med att öka träffsäkerheten framför allt i samband med mottagandet av anmälan, berättar Fredrik Holm, länsveterinär hos länsstyrelsen Kronoberg.

De allra flesta anmälningsärenden handläggs administrativt där man bland annat skickar ut informationsbrev till berörda djurägare om man bedömer att det finns få eller inga brister i djurskyddet. Man har också nyligen infört nya rutiner där anmälningar tas emot via telefon och man kan ställa relevanta motfrågor och på så sätt kan avföra en anmälan direkt. Trots det ligger de obefogade anmälningarna på ungefär samma nivå från år till år.

En anmälningskontroll som konstateras vara obefogad tar mycket tid av djurskyddshandläggaren. Statistik från Jordbruksverket visar att ett ärende i snitt tar sju timmar att handlägga. Tid som kunde ha lagts på fler planerade kontroller och snabbare handläggning i akuta vanvårdsärenden.

<h3>Kostar skattebetalarna stora pengar</h3>

När en kontroll bedöms befogad tar länsstyrelserna ut en taxa på 800 kronor i timmen. Om det priset används för att värdera länsstyrelsernas arbete skulle 2000 kontroller med sju timmars handläggning kosta skattebetalarna motsvarande 11,2 miljoner kronor för 2016.

Den allmänna uppfattningen hos landets länsstyrelser är att de allra flesta som anmäler har bristande kunskap om det svenska djurskyddet och anmäler det man tror är vanvård. Det finns också de som anmäler av okynne men de är inte i majoritet.

Djurskyddshandläggarna konstaterar också att en anmälan kan vara befogad när den görs men kan sedan ha rättats till innan länsstyrelsens kontroll.

I enkätundersökningen framgår också att de anonyma anmälningarna är anonyma just för att det rör sig om grannar och släktingar som inte vill stöta sig med djurhållaren eller att man är rädd för vedergällning.

Länsstyrelsernas djurskyddsarbete

Under 2016 kom 12 977 djurskyddsanmälningar in till länsstyrelserna, det är 500 fler än året innan.

Hur många kontroller som görs varierar kraftigt runtom i landet. Stockholms län genomförde fysisk kontroll på tio procent av anmälningarna medan Gotlands län genomförde kontroller på 67 procent.

I genomsnitt har cirka 45 procent av de kontroller som genomförts på plats varit utan anmärkning men det varierar mellan 30 och 60 procent mellan länen.

Snittid för en anmälan som konstateras utan anmärkning är sju timmar. Men det skiljer sig mellan länen i ett spann mellan 5,7 och 17,1 timmar.

Hälften av alla anmälningar om bristande djurskydd som kommer in till länsstyrelserna i landet saknar grund och stjäl resurser från andra ärenden. Det visar ATL:s enkätundersökning bland landets 21 länsstyrelser.

Skattebetalarna får stå för notan när okunskap om djurhållning resulterar i anmälningar till länsstyrelsen visar ATL:s kartläggning.