Malin Eborn

I början på maj rapporterade ATL om det andra fyndet av rotgallnematod i Sverige. Det första hittades i en potatisodling i västra Blekinge hösten 2017 och det andra under våren i prover från åkermark öster om Kristianstad.

Rotgallnematoden kan ställa till stor skada och upptäcks skadegöraren måste fältet ligga i svartträda under tre år. Odlare som ATL varit i kontakt med är oroliga för att Lyckeby Stärkelses spridning av restprodukter på karantänsfält kan sprida rotgallnematod och potatiskräfta till omgivande grannfastigheter.

– Båda skadegörarna sprids med jord. Så vi har också bedömt Lyckeby Stärkelse som en riskverksamhet eftersom det följer med jord i potatisleveranserna, säger Carin Bunnvik, chef på Växtregelenheten på Jordbruksverket.

Potatiskräfta är inget nytt problem och enligt tidigare beslut från Jordbruksverket måste fabriken därför ta hand om restprodukterna på ett sådant sätt att svampsporerna inte ska spridas tillbaka till odlingen.

Jord som blir över efter att man tvättat potatisen ska läggas på särskilt utpekade fält där potatis inte får odlas. Fälten måste hållas besådda och om marken vid något tillfälle ligger öppen ska den bevattnas för att undvika vindavdrift. Man kan också upprätta vindskydd för att undvika att jordflykt.

– Det här är ett intensivodlat område med ett hårt tryck av skadegörare så jag förstår att odlare är oroliga, säger hon.

Samtidigt påpekar hon att Jordbruksverkets bedömning hitintills är Lyckeby Stärkelse med beskrivna åtgärder hanterar riskerna väl. När rotgallnematoden hittades i höstas gjordes en ny genomlysning av Jordbruksverkets tidigare beslut för att bedöma om det behövdes några ytterligare åtgärder.

Fynd av den nya allvarliga skadegöraren rotgallnematod väcker farhågor att Lyckeby Stärkelses hantering av restprodukter kan öka spridningen. Carin Bunnvik, chef på Växtregelenheten på Jordbruksverket, bedömer att riskerna hanteras väl, men att alla fortsatt måste vara riskmedvetna för att undvika spridning.

Eftersom rotgallnematoden inte är lika tålig som potatiskräftans svampsporer beslutades att jorden ska dränkas. Innan den tidigare smittade jorden fick klartecken att köras ut togs prover som visade att det inte fanns några rotgallnematoder. Tvättningsjorden sprids framför allt på gräsbevuxen mark men också på en del spannmålsfält.

– Vi tar problemen med skadegörare på djupaste allvar eftersom det är en förutsättning för oss att vi har en hållbar råvaruförsörjning, säger Pål Nilsson, styrelseordförande på Lyckeby Stärkelse.

När det gäller de två fallen med rotgallnematod ligger de inte i närheten av fabrikerna och Jordbruksverket utreder nu hur smittan kan ha kommit in. Förra årets fyra nya fall av potatiskräfta i området är inte heller grannfält till deponifälten.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ny-rundmask-upptackt-i-skane/">Ny rundmask upptäckt i Skåne</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/arets-forsta-frilandsodlade-potatis-har-skordats/">Årets första frilandsodlade potatis har skördats</a>

Fynd av den allvarliga rotgallnematoden skapar oro för att Lyckeby Stärkelses hantering av restprodukter ökar spridningsrisken. Carin Bunnvik på Jordbruksverket bedömer däremot att riskerna hanteras väl.

Potatisodlare oroliga för att drabbas av allvarlig skadegörare.