Oskar Schönning

Från vänster: Elisabeth Nilsson, ekonomichef och spannmålsinköpare på Skånemöllan, Carsten Klausen, VD för Svenska Foder, Magnus Kagevik, divisionschef på Lantmännen Energi och Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.

Nyligen lanserade Fazer ett <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/nya-havregrejen-spola-riset/">havreris</a> under varumärket Frebaco. Det är en del i att bolaget investerar 160 miljoner kronor på att bygga ut havrekapaciteten på Frebacos gamla kvarn i Lidköping, som Fazer köpte 2016.

Lantmännen har å sin sida satsat stort i en <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/inuti-fabriken-for-halso-och-skonhetsprodukterna-som-skeppas-till-hemliga-kunder/">havreanläggning i Kimstad</a> utanför Norrköping, som bland annat använder havren för att framställa betaglukan och havreprotein som exporteras till hälso- och skönhetsindustrin världen över.

ATL har kartlagt hur den industriella svenska efterfrågan på grynhavre ser ut.

I ena änden av industrin finns råvaruaktörer som Svenska Foder, Varaslättens Lagerhusförening och Dalviks Kvarn utanför Falun. De har en uppsamlande handel men saknar egen förädlingskapacitet för grynhavre. Carsten Klausen, VD för Svenska Foder, spår att deras inköp kommer att öka med tjugo procent framöver.

I andra änden finns bagerier och tillverkningsföretag som <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/oatly-vill-oka-kontrollen-over-havreodlingen/">Oatly</a>, <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/coop-valjer-bort-oatly-for-egen-havredryck/">Trensums Food i Tingsryd</a> och Swedish Oat Fiber AB som ligger i Bua på västkusten. Swedish Oat Fiber omnämns som den viktigaste konkurrenten till Lantmännen Oats i Kimstad, men köper inte grynhavre direkt av odlarna utan skalade och värmebehandlade kärnor från Fazer och Lantmännens anläggningar.

”Vi räknar med att öka våra inköp med cirka 15 procent per år”, skriver Peo Crona, VD för Swedish Oat Fiber, i ett mejl till ATL.

För att inte räkna dubbelt har ATL fokuserat på förstahandsförbrukare av havre, det vill säga aktörer i kvarnbranschen som har kapacitet att skala och värmebehandla havre för att sedan sälja eller själva förädla vidare.

Finska Fazer uppger att de efter utbyggnaden i Lidköping kommer att kunna ta emot 60 000 ton grynhavre per år, något som beräknas ge 40 000 ton färdig produkt. Lantmännen uppger att de också har kapacitet att ta emot 60 000 ton vid sin anläggning i Järna och att kapaciteten i Kimstad ligger på 55 000 ton.

Den just nu främsta utmanaren till dessa bjässar är familjeägda Berte Qvarn i halländska Slöinge, som bland annat har havredryckstillverkaren Oatly på kundlistan. De räknar med att inviga sin nya havrekvarn i januari nästa år, som på sikt ska kunna hantera 35 000 ton per år.

Abdon Food – med varumärken som Finax och Ramlösa Kvarn – och Skånemöllan köper in och processar cirka 5 000 ton havre vardera per år. Båda företagen bedömer att volymerna kommer att öka.

– Vi ser positivt på havre och tror att det kommer att öka framöver, säger Elisabeth Nilsson, ekonomichef och spannmålsinköpare på Skånemöllan.

Saltå Kvarn i Järna söder om Stockholm förbrukar å sin sida cirka 1 500 ton havre per år.

”Vi räknar med en ökning på ett par hundra ton under de kommande åren”, skriver Slobodan Carapic, produktionschef på Saltå Kvarn, till ATL.

ATLs undersökning pekar alltså på en inhemsk efterfrågan på havre som kan uppgå till drygt 220 000 ton redan om några år. Samtidigt har havreodlingen nästan halverats jämfört med åren kring millennieskiftet och har de senaste två normalåren legat på drygt 670 000 ton.

Enligt Lantmännens spannmålschef Mikael Jeppsson går hälften av en normalskörd traditionellt till djurfoder och ytterligare cirka 25 000 ton går till utsäde.

Enligt ATLs sammanställning återstår då en viss mängd grynhavre som kan gå på export. Men Lantmännen spår nu att den inhemska efterfrågan kan komma att suga upp all svensk grynhavre på marknaden, något som kan ge odlarna trumf på hand.

”Om samtliga planer på ökat behov i Sverige realiseras kommer Sverige i princip inte ha någon export av grynhavre med den nuvarande storleken på odlingen. Däremot kan viss export ske av foderhavre av kvalitetsskäl. En ökad odling kan komma att ändra förutsättningar för detta”, skriver Mikael Jeppsson.

Och redan nu syns tecken på en comeback för havren på svenska åkrar.

– Havre har varit en naturlig del av slättbruket, men har backat till förmån för höstvete och höstraps när odlingssäsongen blivit längre och maskinerna bättre. När det gäller vårgrödorna är maltkornet en konkurrent. Men nu kan vi få bättre betalt för havren och det är något vi talar om för våra odlare, säger Claes Friberg, VD för Varaslättens Lagerhus.

Håkan Söderlund, VD på Dalviks Kvarn bedömer havren som en av de allra mest intressanta grödorna just nu.

– Vi förordar havre i vårt område, det kräver liten insats i förhållande vad man får tillbaka. Vi ser hur odlingen ökar, säger han.

Havreodlingen i Sverige har minskat samtidigt som kvarnindustrin nu efterfrågar allt mer grynhavre till livsmedelsproduktion.– Jag är övertygad om att priserna på havre kommer att stiga, säger Magnus Kagevik, divisionschef på Lantmännen Energi.

Huggsexa om svensk grynhavre skapar guldläge för odlarna.

Odlare vinnare på ny havretrend

Lantbruk

Huggsexa om svensk grynhavre bland marknadens aktörer – som Lantmännen, Fazer, Svenska Foder och Berte Qvarn – skapar guldläge för odlarna.