Tove Nilsson

Torkan och de stora skördeförlusterna 2018 gjorde att många lantbrukare som hade sålt sina grödor i förväg på kontrakt, med krav på volym och kvalitet, inte kunde uppfylla dem. Spannmålshandlarna hade olika lösningar på problemet men för åtskilliga lantbrukare blev det en kostsam historia att återköpa kontrakten.

Erfarenheterna från 2018 verkar ha lett till en större försiktighet i säljstrategierna.

– Vi valde den gången att låta lantbrukarna skjuta fram sina uteblivna leveranser till påföljande skördeår. Nu säljer man kanske inte lika mycket tidigt utan väntar lite grann och ser hur bedömningarna är, hur fälten ser ut och så gör man försäljningarna då. I vissa fall flyttar man även försäljningen till efter skörden så att man vet vad man har, säger Mats Jönsson, spannmålschef på Swedish Agro.

Inlagringskontrakten, som innebär att lantbrukaren lagrar in varan hos Swedish Agro och kan sälja den vid ett senare tillfälle, har ökat enligt Mats Jönsson. I övrigt har valet av kontraktstyper inte ändrat sig i någon större utsträckning på företaget.

– Jag tror bara att man är grundligare när man överväger hur mycket man ska sälja och när man ska sälja. Jag tycker det är bra att vi har den utvecklingen för att vi ska vara realistiska i våra bedömningar.

Mikael Jeppsson, spannmålschef, Lantmännen Lantbruk.

Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen, ger en liknande bild av spannmålsförsäljningen.

– Vi upplever att lantbrukarna är försiktigare med att sälja större volymer än vad man var innan. Man vill vara mer säker på vilken skörd man får innan man säljer. Det innebär inte att man avstår från försäljning helt och hållet men i stället för att man säljer halva sin skörd kanske man säljer 25 procent av skörden. Och lantbrukarna är mer försiktiga säljare i ett tidigt stadium än de var tidigare, säger Mikael Jeppsson.

Det vanligaste valet bland dem som säljer till Lantmännen är fastprisavtal. Poolavtalen har minskat jämfört med för 3–4 år sedan.

Av grödor som är osålda och lämnas i skörd säljs två tredjedelar till dagspris och en tredjedel på depåavtal. Fördelningen dem emellan styrs mycket av spannmålens prisnivå, enligt Mikael Jeppsson. Vid låga priser väljer fler depåavtal i förhoppning om högre priser längre fram.

På Kristianstadsortens Lagerhusförening, KLF, har man märkt av ett ökat intresse för arealbaserade skördekontrakt. De har ökat till att utgöra 60–70 procent av grödorna som säljs till föreningen.

– Det är definitivt de som använder terminskontrakt också men man är mer restriktiv när man gör det och man gör det - bara när det är höga priser, annars är skördekontraktet så pass tryggt att man väljer det, säger företagets vd Erik Wildt-Persson.

De arealbaserade odlingskontrakten hos Varaslättens Lagerhus har också ökat i popularitet, enligt spannmålsansvarige Karl Delin.

– Intresset för att teckna fastpriskontrakt på grödor som inte är skördade har minskat.

På Södra Åby lokalförening har man däremot inte märkt någon skillnad i hur lantbrukarna säljer sin vara.

Erfarenheterna från 2018 kan också ha bidragit till att allt fler vill lagra sina grödor själva, enligt Mats Jönsson på Swedish Agro.

– Fler bygger egna spannmålshanteringar hemma på gårdarna. Då har man också möjlighet att ta in varan och på ett annat sätt fördela sin försäljning. Man är inte tvingad att sälja just i samband med skörd.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sa-bra-gick-det-att-salja-spannmal-i-skord-pa-skira/">Två av tre lyckades sälja digitalt under skörd</a>

Skördeförlusterna 2018 blev en hård smäll för många spannmålsbönder. Nu beskriver flera handlare som ATL pratat med en ökad försiktighet bland odlare som en konsekvens av torkåret.

Flera handlare som ATL pratat med beskriver en ökad försiktighet bland odlare.