Greger Ekman

En färsk dom från Mark- och miljööverdomstolen förtydligar att beräkningarna ska ta större hänsyn till ortspriset. Det är obegripligt att beståndsmetoden fått så stort genomslag.

I målet, som rör ersättning vid inrättande av ett biotopskyddsområde, konstaterar domstolen att även mindre områden med låg skogskvalitet och särskilda avverkningsförutsättningar ska värderas med en kombination av beståndsmetoden och ortsprisanalys. Avgörandet innebär att markägarnas möjligheter att få full ersättning förbättras, något som är särskilt välkommet med den anstormning av inlösning av mark för naturvårdsändamål som är att vänta.

Beståndsmetoden, som är huvudspåret vid intrångsvärdering, värderar skogsbruksvärdet av marken med hänsyn till kostnader och intäkter från ett tänkt brukande. Men metoden fångar inte upp marknadsvärdet på ett tillräckligt bra sätt. En ortsprisanalys som jämför aktuella marknadspriser på skogsfastigheter ger ett mer korrekt marknadsvärde.

Av mäklarstatistiken att döma betalar köparna en premie på skogsfastigheterna i dag. Normala avkastningskalkyler på fastighetsobjekten är svåra att få ihop med dagens priser. Med beståndsmetoden går markägaren miste om denna premie eftersom ersättningen då grundas på avkastningsvärdet.

Det kan vara svårt att hitta tillräckligt många jämförelseobjekt vid en ortsprisanalys. Små objekt saknar i många fall bra jämförelsemöjligheter eftersom det finns få små fastigheter. Då är det bekvämt att förlita sig på beståndsmetoden – särskilt för parten som ska betala.

Domstolen menar dock att metoderna kan kombineras och att enbart förlita sig på beståndsmetoden inte bör komma i fråga. Ett ur markägarperspektiv självklart påpekande.

Beståndsmetoden föredras dock av staten såväl som elnätsbolagen. Därför är det extra viktigt att som markägare vara vaksam på hur de ersättningar man erbjuds är beräknade. Det finns ingen anledning att acceptera en värdering som inte kan spegla det fulla marknadsvärdet.

Skogsstyrelsen uppger att de ska justera sitt arbetssätt efter domen. Lantmäteriet som beslutar om ersättning vid ledningsrätt måste följa efter.

Det är mycket märkligt att beståndsmetoden fått ett så stort genomslag trots att den inte speglar marknadsvärdet på skogsmark tillräckligt bra. För att ersättningarna ska bli korrekta i framtiden behöver ortsprisanalysen utvecklas och anpassas för små värderingsobjekt. Att driva på för detta är en viktig uppgift för landets markägarorganisationer.

Markägare som tvingas avstå sin mark till angelägna allmänna intressen ska enligt lag ersättas till fulla marknadsvärdet av sin förlust. Ändå beräknas ersättningarna i stor utsträckning med den så kallade beståndsmetoden som underskattar marknadsvärdet.

Markägare som tvingas avstå mark till allmänna intressen ska enligt lag ersättas till fulla marknadsvärdet. Så sker inte i dag, skriver ATL:s ledarskribent Greger Ekman.