Ann-Helen Meyer von Bremen

Småland är inte bara de långa stenmurarnas land, Sveriges svar på pyramiderna, det är också oxarnas historiska landskap. Och i Holsbybrunn utanför Vetlanda, närmare bestämt på Repperda Hemman, körs det fortfarande med oxar.

Denna dag har ett 20-tal människor samlats för att lära sig att köra in oxar. Många har rest långt. Yngve Henriksson från föreningen Allmogenkon är tillsammans med vänekon Takstein och ringamålakorna Karl och Oskar, våra lärare.

– Jag började köra in SRB men de var lite för stora för redskapen så därefter har jag valt allmogekor, säger Yngve Henriksson.

Oxarna styrs med tömmar som lindas runt öron och horn.

Yngve Henrikssons karriär som oxkörare började av en slump med en föräldralös tjurkalv som matades med flaska. Kalven Ali Baba blev så tam att Yngve Henriksson för skojs skull testade att köra in honom. Sedan dess har han hunnit köra in ytterligare sex oxar och medverkat vid diverse olika bygdearrangemang och deltagit i olika film- och tv-inspelningar, bland annat filmen om Astrid Lindgren.

Yngve Henrikssons oxkörarkurser är mäkta populära. Deltagarna reser från hela landet.

Under åren har Yngve Henriksson också arrangerat kurser i oxkörning som brukar locka ett tiotal personer. I år var intresset oväntat stort. På bara några veckor anmälde sig 40 personer, kursen fick dubbleras och ytterligare personer står på väntelista inför hösten. Några deltagare kommer så långväga som från Jokkmokk och fördelningen mellan män och kvinnor är ganska jämn.

Linda Andersson från Vingåker har kört med häst, jobbar med mjölkkor och funderar nu allvarligt på att skaffa egna kor. Och då kanske det ska köras in oxe också.

– Det avgörs på denna kurs, säger hon med ett skratt.

Staffan och Sofia Eliot från Norsholm har en kalv som de flaskmatar och som de funderar på att göra oxe av.

– Det vore kul att se om det gick att få till, inte minst för barnens skull, säger Staffan Eliot.

Yngve Henriksson övervakar deltagarnas försök att köra med Takstein.

Per Norrby från Silte på Gotland har sex vattenbufflar som betar hans våtmark och eftersom bufflar ofta fungerar som dragdjur i sina hemländer, så borde det fungera här också, resonerar han.

Någon enstaka deltagare har redan börjat köra in en oxe eller har tidigare erfarenheter, men annars är vi alla noviser.

– Lugn, stabilitet och att göra likadant varje gång. Det är det som gäller när man jobbar med oxar, säger Yngve Henriksson.

Det tar minst två år att köra in en oxe, förklarar han. Redan när oxen är liten kalv ska man börja hantera djuret mycket, klappa den, lyfta på klövarna och leda omkring den i grimma eller halsband.

Oxar som ska köras in behöver hanteras från det att de är små kalvar. Först när de är tre år kan de börja dra på allvar.

Nästa steg är att få oxen att acceptera att man sätter på den sele eller ok och att få den att dra lätta saker utan att bli rädd. Inte förrän oxen är tre år och har växt sig stark, kan man börja köra med den på allvar.

– Att köra in en oxe är ett sätt att lära känna sitt djur, säger Yngve Henriksson.

Han lindar tömmarna runt oxarnas horn och öron, man styr genom att dra i öronen. När vi sedan får möjlighet att testa själva att köra, förstår jag vad han menar. Takstein är med sina elva år trygg, inkörd och mycket van vid osäkra människor bakom tömmarna. Men efter ett tag lyckas vi trots allt kommunicera lite grann och det är en mäktig känsla att få denna imponerande stora oxe att både svänga dit jag har tänkt mig och stanna där jag vill.

Elbilar, etanol och HVO i all ära, men den här varianten av biobränsledrivet ekipage är betydligt mer imponerande. Kanske är det därför som vi alla har rest till Småland?

Yngve Henriksson med ringamålsaoxarna Karl och Oskar.

<h3>Oxar</h3>När blir egentligen en stut en oxe? Det råder det lite delade meningar om. En del anser att när en stut har ett bröstomfång på minst 180 cm, eller 12 kvarter (1 kvarter är en 1/4 aln eller 15 cm) så har den blivit oxe. Då är oxen cirka 3-4 år gammal. Andra anser att endast en inkörd stut kan kallas för oxe. Sveriges ox-peak var runt 1870. Då fanns det nästan 300 000 oxar i landet. Tre år senare, 1873, kommer ardennerhästen till Sverige och runt 1900 har antalet oxar halverats. 1937 är det sista gången som antalet oxar särredovisas i jordbruksstatistiken. Då finns det knappt 9 000 kvar. Småland var oxarnas landskap. Här fanns det inte bara flest oxar, de användes också längst inom jordbruket. Oxen var visserligen långsammare än hästen, men var å andra sidan billigare att köpa, klarade sig med mindre foder och kunde jobba längre pass. I Småland och en del andra landskap levde arbetshästarna och dragoxarna sida vid sida under en viss period.

Det brukar påstås att den som inte förändrar sig, med jämna mellanrum blir modern igen. Kanske är det så även med oxkörning. Nu köar folk från hela landet för att lära sig att köra oxar hos Yngve Henriksson.

Nu köar folk från hela landet för att lära sig att köra oxar hos Yngve Henriksson.

Nyväckt intresse för att köra med oxe

Lantbruk

Folk från hela Sverige köar för att lära sig att köra oxar hos Yngve Henriksson i Holsbybrunn, Småland.