Torbjörn Esping

Produktionen av biogas i Sverige slog rekord 2016. För första gången producerades över 2 TWh, det vill säga två miljarder kilowattimmar. En ökning med över 50 procent på 10 år.

Dessutom producerades två miljoner ton biogödsel, vilket är en bristvara när den ekologiska odlingen ökar.

Biogasproduktion är bra för klimatet, marken, vattnet och den lokala ekonomin.

Men trots rekorden och den stora nyttan finns det skäl att oroa sig för framtiden. För hur cirkulärt ekonomiskt det än är med biogas, så krävs det en grundläggande lönsamhet för producenterna.

Och denna grundläggande lönsamhet finns inte nu, inte alls. I år har utländsk biogas, främst dansk, strömmat in i Sverige och konkurrerar ut svensk biogas. Den utländska gasen är dubbelt subventionerad, dels med ett produktionsstöd från hemlandet, dels med skattebefrielse i Sverige.

Marknadspriset på biogas har vad ATL erfar sjunkit med cirka 30 procent. Från cirka 600 kronor per megawattimme till 400 kronor, i gasledningen.

Värdet på de 1,3 TWh uppgraderad biogas som produceras i Sverige har sjunkit med 250 miljoner kronor. För gårdsanläggningarna som satsat på uppgradering av gas är värdeminskningen närmare 30 miljoner kronor.

Många av producenterna har långa avtal som ger tillräckligt betalt för gasen. Men i takt med avtalen löper ut kommer det lägre marknadspriset att slå igenom.

Och det är få, om några, biogasanläggningar som är lönsamma med dagens marknadspris på biogas, trots stöd.

Jordberga biogas, som byggdes för att energigrödor, hotas av nedläggning.

Gobigas i Göteborg skulle bana vägen för storskalig förgasning av skogsråvara, men nu har kommunen kastat in handduken.

När skånska Sysav såg den utländska konkurrensen komma togs beslutet att avbryta en pågående upphandling om en biogasanläggning i Malmö.

De senaste åren är det få lantbrukare som byggt en gårdsanläggning, trots gödselstödet. Det finns bara 41 gårdsanläggningar i Sverige.

Ett sätt att få upp priset på biogas är att öka marknaden. I dag står biogasen för 2 TWh och naturgasen för 13 TWh av den totala metanmarknaden, och biogas skulle kunna öka sin andel av användningen.

Gårdsanläggningarna gör i dag i huvudsak el och värme av sin gas, och även stora gasdrivna kraftvärmeverk, som brände 4 TWh naturgas förra året, skulle kunna använda biogas. Men gasturbinerna används som reservkraft och behöver bara gas tillfälligt.

Industrin, som i dag börjat köpa biogas för att kunna marknadsföra olika produkter som hållbara, skulle kunna öka inköpen till 3 TWh biogas enligt en rapport. Men i dag är biogasen mycket dyr jämfört med naturgasen för industrin.

Marknaden kan också ökas genom att ersätta andra energislag med biogas. I dag går den mesta biogasen till fordonsgas, och det är där den stora potentialen fortfarande ligger.

Enligt en rapport skulle marknaden kunna öka från 1,5 till 12 TWh fram till 2030, i en omställning av fordonsflottan. Även sjöfarten skulle kunna ställa om till biogas.

Men för att biogasen i Sverige ska kunna utvecklas krävs politik. Politik som godkänner att grödor och virke från skogen får användas till energi, annars blir det brist på råvaror. Och det krävs stabila stödsystem som betalar merkostnaden för att producera biogas, och ser till att svensk biogas är konkurrenskraftig.

För att biogasen i Sverige ska kunna utvecklas krävs politik och stabila stödsystem, skriver ATL:s Torbjörn Esping.

För att utveckla svensk biogas krävs nya och stabila stödsystem.

Nytt stöd krävs för boostad biogas

Teknik

Det krävs stabila stödsystem som betalar merkostnaden för att producera biogas, och ser till att svensk biogas är konkurrenskraftig, skriver Torbjörn Esping i sin marknadsanalys.