Ulf Aronsson

När institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU jämförde förstagallringar på Riksskogstaxeringens fasta provytor med dagens gallringsmallar blev resultatet överraskande. Många gallringar, framför allt på gran, görs alldeles för sent. I vissa fall vid trädhöjder över 30 meter, trots att rekommendationen efter stormarna Gudrun och Per är att gallra före 20 meters höjd.

– En orsak till sena gallringar kan vara att skogsägarna tycker att det är för liten volym i de yngre bestånden. Ingreppet blir för dyrt, därför väntar man tills det blir större volym, säger Urban Nilsson, professor vid SLU.

Efter de flesta gallringar var skogen också glesare än mallarna rekommenderar.

– Mallarna bygger på skogliga försöksytor med mycket välskött och homogen skog. I verkligheten är det mycket större variationer. Många bestånd kommer inte upp i den täthet som mallarna rekommenderar före gallring vid rekommenderad övre höjd, säger Urban Nilsson.

Ju senare och hårdare gallringen görs, desto större är risken för stormskador. Dessutom går en del av tanken med gallringen om intet om den görs för sent.

– Gallring görs ju för att förbättra olika saker. Ju senare den görs desto mindre blir möjligheterna att påverka, och "fel" träd etablerar sig.

Urban Nilsson är noga med att poängtera att det inte är fel på dagens mallar - men att det finns mycket skog som inte passar in i mallen. Därför vill SLU nu utveckla nya gallringsrekommendationer.

– Vanlig skog är inte som en försöksyta. Vi vill utveckla en gallringsinstruktion som är mer dynamisk, baserad på befintlig skog.

Projektet har precis inletts men Urban Nilsson ser redan några skillnader jämfört med tidigare mallar.

– Troligen blir det samma rekommendationer oavsett ståndortsindex och kanske också samma rekommendationer för både gran och tall. Dessutom vill vi visa effekterna av för höga eller för låga uttag. Det finns också ofta stora variationer även inom en avdelning. Därför vill vi testa att gallra med varierande intensitet inom avdelningen, styrt av information om tätheten från den laserskanning som gjorts av svensk skog, avslutar Urban Nilsson.

SLU vill utveckla nya gallringsmallar som tar större hänsyn till variationerna i vanlig bruksskog, bland annat genom koppling till den laserskanning som gjorts av skogen.

Mycket skog som inte passar in i dag, anser SLU-professor.

Nya mallar för bättre gallring

Skog

SLU vill utveckla nya gallringsmallar som tar större hänsyn till variationerna i vanlig bruksskog, bland annat genom koppling till den laserskanning som gjorts av skogen.