Ulf Aronsson

Redan 1906 bildades den första skogsägarföreningen i Dalarna. Syftet var att genom samverkan få bättre betalt för skogsbrukarnas produkter. Både det och den fortsatta utvecklingen för skogsägarrörelsen finns nu beskriven i ett omfattande projekt från LRF Skogsägarna.

I projektets sju rapporter finns mycket att lära om hur och varför föreningarna formats till vad de är i dag. Men också påminnelser om vad de åstadkommit: De låg bland annat bakom att vi fick en virkesmätningslag, organiserade skogsägarna i skogsbruksområden som ett svar på ett tryck för ökad mekanisering, och har byggt upp egen industri.

Dessutom har de hela tiden fått kryssa mellan tvära politiska skiften, ofta med en ambition om ökad statlig styrning och till och med förstatligande av skogen. Efter andra världskriget ville staten länge maximera produktionen, något som kom av sig när miljötänkandet tog över i början på 1990-talet.

Ulf Österblom, Jan Sandström, Ola Persson och Sven Sjunnesson har tillsammans dokumenterat skogsägarrörelsens historia i sju rapporter.

Skogsägarrörelsens inställning har hela tiden varit att skogsägarna själva ska bestämma över sin skog, vilket bland annat bidrog till skogsvårdslagen 1993 med frihet under ansvar.

– Ofta får vi höra att skogsägarrörelsen är skickliga lobbyister. Men det är lätt att glömma det stora informations- och påverkansarbete vi haft inåt mot våra medlemmar, säger Sven Sjunnesson, en av författarna till rapporterna, och med ett långt förflutet inom skogsägarrörelsen.

Sven Sjunnesson framhåller Södra som exempel på att föreningarna faktiskt lyckats med uppgiften att öka medlemmarnas avkastning. Samtidigt ser resultaten inte lika bra ut för de övriga föreningarna, och en bidragande orsak till Södras framgång är att skogsägarna där får del av förädlingsvinsterna från massaindustrin. Men så sent som under 1990-talet fanns föreningsägd cellulosaindustri både i västra Sverige och i Norrland. Frågan är varför de misslyckades medan Södra lyckades?

– Hos Södra fanns det en vision och en strategi. På andra håll fanns starka ledare men ofta saknades helt strategi, säger han.

– Hur hade det blivit om skogsägarrörelsen inte funnits, frågar Sven Erik Hammar.

Hur framtiden ser ut för föreningarna i en allt mer marknadsorienterad värld har han inget svar på. Men enligt Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna som deltog vid presentationen av rapporterna, är den ljus.

– För en omställning till bioekonomi behövs mer råvara. Men för att öka tillväxten och avverkningarna måste samhället förstå skogsägarnas drivkrafter: Frihet under ansvar och äganderätt.

Och hans kommentar om skogsägarrörelsens utveckling hittills stämmer till eftertanke:

– Hur hade det blivit om den inte funnits?

I över 100 år har skogsägarrörelsen jobbat för ökad lönsamhet och mot en större statlig styrning. Nu finns hela historien dokumenterad i ett stort projekt från LRF Skogsägarna.

Skogsägarrörelsens betydelse har dokumenterats – en strid för lönsamhet och mot tvära politiska kast.

Hundraårig kamp för familjeskogen

Skog

I över 100 år har skogsägarrörelsen jobbat för ökad lönsamhet och mot en större statlig styrning. Nu finns hela historien dokumenterad i ett stort projekt från LRF Skogsägarna.