Anders Kristensson

Årets fynd av rotgallnematoden gjordes öster om Kristianstad, tre mil från förra årets fyndplats.

– Det gemensamma för de båda platserna där rotgallnematoden hittats är att marken använts för potatisodling, berättar enhetschefen Carin Bunnvik på Jordbruksverkets växtregelenhet. Det är fortfarande för tidigt att säga om det finns en koppling till något speciellt utsädesparti eftersom vi är mitt i utredningen.

De kända spridningsvägarna för rotgallnematoden är potatisutsäde och plantor som nematoden förökar sig i. En annan väg är jordsmitta via maskiner och redskap men även vinden anses kunna sprida nematoderna.

– Men just i det här fallet tror vi inte på jordsmitta via maskiner eftersom odlarna inte har delat maskiner med varandra och de har knappast blåst de 25 kilometer som skiljer mellan platserna, säger Carin Bunnvik.

Samtidigt som detektivarbetet pågår med att hitta spridningskällan pågår provtagning på fälten runt Vanneberga, 15 kilometer öster om Kristianstad. Provtagningen inleds med jordprover från tre fält om sammanlagt 14 hektar för att undersöka om rotgallnematoden spridit sig till omkringliggande fält.

– Sen får vi vänta in analysresultaten och finns skadegöraren även i dessa fält får vi fortsätta provtagningen för vi måste ta reda på hur mycket den spridit sig för att kunna sätta in ett effektivt åtgärdsprogram.

Christina Kanneberg och Carina Alaby Dieden från växtkontrollenheten står för fältarbetet. Iklädda engångsoveraller och stora plasthättor runt skorna tar de proverna som skickas direkt till ett labb i Belgien. När arbetet är slut rengörs alla verktyg med sprit för att undvika spridning av skadegöraren.

– Nästa steg på smittade fält blir att odla sanerande grödor som till exempel oljerättika för att minska antalet nematoder i jorden, förklarar Carin Bunnvik. Sanerande grödor är det enda sättet att få ner antalet nematoder på för det finns inga tillåtna växtskyddsmedel i Sverige som är tillräckligt effektiva.

I Blekinge odlas det i år oljerättika på potatisfältet där skadegöraren hittades på förra året och efter odlingssäsongen kommer nya prover att tas för att se hur mycket nematoder som finns kvar.

– Hur många år av sanering som krävs för att nematoderna helt ska försvinna beror på många olika faktorer, förklarar Carin Bunnvik. Eftersom nematoderna även kan leva på ogräs är det viktigt att ogräsregleringen också lyckas. Därför är det svårt att säga hur lång tid saneringen behöver pågå.

Ett angrepp av rotgallnematoder innebär att en stor del av skörden av potatis och morötter blir osäljbar eftersom de blir knöliga och prickiga under skalet.

– Däremot kunde hela skörden av potatisen, som blev angripen i Blekinge förra året, användas i stärkelseindustrin, berättar Carin Bunnvik. Fabriken fick vidta åtgärder för att hantera risken med transporten och vid hanterandet av potatisen.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ny-rundmask-upptackt-i-skane/">Rundmask upptäckt i Skåne för andra gången</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/odlaroro-for-att-foretag-sprider-allvarlig-skadegorare/">Odlaroro för att företag sprider allvarlig skadegörare</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/potatisens-fiender-kan-ha-nytta-av-varandra/">Potatisens fiender kan ha nytta av varandra</a>

<h3>Rotgallnematoden</h3>Rotgallnematoden är en rundmask som lever i jord och växtmaterial och behöver en värdväxt för att kunna föröka sig. Nematoderna förflyttar sig inga långa sträckor själv men kan spridas med vind, jord, växtmaterial och redskap.Potatis och tomat är de bästa värdväxterna för nematoden men den kan även leva på sockerbeta, morot och alla arter av gräs.Vanliga symptom är svaga plantor med dålig tillväxt vilket kan leda till angrepp av andra sjukdomar och sämre avkastning. På kölar och rötter blir det knölliknande utväxter och potatisar får bruna fläckar under skalet.I Europa finns redan spridda problem med rotgallnematoder i Tyskland, Holland, Belgien och Frankrike där det också finns erfarenhet av arbete med att bekämpa dem. Strategierna behöver dock anpassas till svenska förhållanden.Orsaken till att rotgallnematoden kommit till Sverige är sannolikt smitta antingen genom potatisutsäde eller genom någon form av jordsmitta. Källa: Jordbruksverket

Förra året hittades rotgallnematoden för första gången i Sverige i västra Blekinge nära gränsen till Skåne. Efter ett andra angrepp pågår nu ett detektivarbete för att undersöka spridning och samband.

Det nya fyndet av Rotgallnematod har resulterat i ett detektivarbete för att undersöka spridning och samband.

Intensiv jakt på skadegörare

Lantbruk

Förra året hittades rotgallnematoden för första gången i Sverige i västra Blekinge nära gränsen till Skåne. Efter ett andra angrepp pågår nu ett detektivarbete för att undersöka spridning och samband. Årets fynd av rotgallnematoden gjordes öster om Kristianstad, tre mil från förra årets fyndplats.