Fredrik Stork

large_1626960666889.jpeg

medium_1626960666889.jpeg

small_1626960666889.jpeg

thumbnail_1626960666889.jpeg

1626960666889.jpeg

Som nötköttsuppfödare är Thérése Svedberg och hennes man Rolf Svedberg lite av pionjärer. De har investerat i en automatisk utfodringsrobot till gården utanför Ljusdal i Hälsingland, något som annars används på mjölkgårdar i första hand.

Med rådgivarhjälp har de räknat ut att gårdens utsläpp kommer att minska med 138 ton koldioxidekvivalenter varje år när anläggningen med roboten och det nya foderköket tas i drift.– Vi hade tittat på den och tyckte att den verkade spännande. Men det här är en investering som är svår att ta själv, säger Thérése Svedberg.

large_1626960652587.jpeg

medium_1626960652587.jpeg

small_1626960652587.jpeg

thumbnail_1626960652587.jpeg

1626960652587.jpeg

Utsläppsminskningen baseras dels på att dagens bogserade blandare fasas ut samt på effekter som uppstår när produktionen blir effektivare. Med utfodring 24 timmar om dygnet och ständig tillgång på framputtat foder räknar Thérése Svedberg med att hon kommer att kunna skicka i väg sina tjurar en månad tidigare än i dag. Det minskar i sin tur utsläppen av metangaser.– Även om man själv tycker att man är jätteduktig på att putta fram fodret, så kan man inte vara där hela natten. Vi räknar också med att vi kommer att kunna skruva på fodermängderna till de olika grupperna för att bli mer effektiva.

large_1626960658734.jpeg

medium_1626960658734.jpeg

small_1626960658734.jpeg

thumbnail_1626960658734.jpeg

1626960658734.jpeg

Med systemet blir det också lättare att följa upp olika foderkostnader.Kostnaden på hela investeringen med Lelyroboten och foderköket ligger på knappt 2,4 miljoner kronor. Totalt kommer bidraget att täcka omkring 65 procent av investeringskostnaden.

large_1626960649675.jpeg

medium_1626960649675.jpeg

small_1626960649675.jpeg

thumbnail_1626960649675.jpeg

1626960649675.jpeg

Koldioxidberäkningarna går att göra själv, men eftersom de var något mer komplicerade i Thérése Svedbergs fall valde hon att ta hjälp.Tycker du att fler lantbrukare borde ta hjälp av Klimatklivet?– Det tycker jag absolut. Jag tycker att man ska fundera över vad man kan göra, och Naturvårdsverket är väldigt intresserade av att få in ansökningar från jordbrukare. Det är bara att släppa fantasin lös och tänka utanför boxen.

large_1626960673014.jpeg

medium_1626960673014.jpeg

small_1626960673014.jpeg

thumbnail_1626960673014.jpeg

1626960673014.jpeg

<h3>Rotens gård</h3>Gården brukar 300 hektar, både egen och arrenderad mark. Huvudinriktningen är nötköttsproduktion med 500 djur i uppfödningen.Bolagsform: Aktiebolag. Gården ligger i Sveriges mitt utanför Ljusdal i Hälsingland, därav bolagsnamnet Mitt lantbruk 1:22 AB.Omsättning: 3,6 miljoner kronor (2020).Vinstmarginal: 12,67 procent (2020).

Köttbonden Thérése Svedberg sökte pengar från Klimatklivet för ett nytt utfodringssystem och fick 1,5 miljoner kronor i stöd. Investeringen ska minska gårdens utsläpp med 138 ton koldioxidekvivalenter om året.

Med utfodring 24 timmar om dygnet räknar Thérése Svedberg på Rotens gård med att hon kommer att kunna skicka i väg sina tjurar en månad tidigare än i dag.

Investerar i nytt utfodringssystemet 

Företagande

Som nötköttsuppfödare är Thérése Svedberg och hennes man Rolf Svedberg lite av pionjärer. De har investerat i en automatisk utfodringsrobot till gården utanför Ljusdal i Hälsingland.