Jesper Broberg

Jesper Broberg är förbundsdirektör vid Hushållningssällskapens förbund.

Tiden är förbi då naturbruksskolorna hade till uppgift att utbilda traktorförare och lantarbetare. Det renodlade lantbruksprogrammet är numera ett av de mindre på naturbruksgymnasierna. De flesta eleverna läser någon av många nya inriktningar.

Nya kategorier av elever söker sig till skolorna. Att vara uppväxt på ett lantbruk är inte längre en självklarhet.

Utöver de traditionella skolorna har det i friskolereformens spår dessutom dykt upp nya huvudmän för skolor som bedrivs på nya sätt.

I dag fungerar naturbruksgymnasierna som första steget på en karriär inom det gröna näringslivet. Det är en bred karriär som för många också kräver akademiska studier.

I den Skolbarometer som Hushållningssällskapen nyligen publicerade svarade 51 procent av de tillfrågade eleverna på åtta naturbruksgymnasier att de planerar att läsa vidare på universitet eller högskola. Ungefär lika många är intresserade av att starta eget företag i framtiden.

Naturbruksgymnasierna är viktiga delar i lantbrukets kunskapskedja. Det gröna näringslivet ska förutom traditionell matproduktion och skogsbruk också stå för hållbarhet och innovation. Det är här en stor del av framtidens yrken finns. Det vet de som arbetar med att utveckla utbildningarna och engagera nya elevgrupper som ska bli den framtida kvalificerade arbetskraften.

Nu tornar dock problemen upp sig. Skolverket och utbildningsdepartementet vill ändra förutsättningarna för landets naturbruksprogram. För några veckor sedan gick remisstiden ut för utredningen En gymnasieutbildning för alla. I höst kan vi förvänta oss en proposition från regeringen. Det finns anledning att vara orolig.

Förslagen handlar om starkare styrning, betydligt smalare program än tidigare och skarpa avgränsningar. Utbildningen inom jakt, fiske och naturturism är ifrågasatt vilket är svårt att förstå eftersom naturturism är en tillväxtbransch. Rimligen bör dessa områden stärkas och utvecklas.

I förslagen från Skolverket begränsas dessutom möjligheterna för eleverna att skaffa sig behörighet för eftergymnasiala studier. Vi vet att många söker till naturbruksutbildningarna utifrån sitt intresse. De vill kombinera intresset med möjligheten att skaffa sig behörighet till vidare studier.

Inslaget av ekonomi och affärsmannaskap prioriteras ner och föreslås försvinna från examensmålet. Märkligt med tanke på behovet av nya företag i Sverige och elevernas intresse av att starta företag i framtiden.

Dessa begränsningar och förändringar är helt fel väg att gå. Det måste finnas utrymme för regionala anpassningar och behov, liksom för möjligheten att läsa in särskild behörighet till olika utbildningar vid universitet och högskola. Det vore mycket bättre att stärka dessa möjligheter och till exempel skapa en helt ny inriktning mot naturvetenskap inom naturbruksprogrammet.

Vi lever i stuprörens förlovade land. Förutsättningarna för landets naturbruksgymnasier hanteras i första hand av utbildningsdepartementet. Det är ändå anmärkningsvärt att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht är så tyst. Har han inte insett vad som är på väg att hända eller vill han inte lägga sig i? Risken är nu uppenbar att utbildningsdepartementet lägger krokben för livsmedelsstrategin och i förlängningen för landets lantbrukare.

Läs mer: <a href="http://www.atl.nu/debatt/ingen-anledning-till-oro-over-naturturismen/">Debatt: Ingen anledning till oro över naturturismen</a>

Läs mer: <a href="http://www.atl.nu/opinion/regeringen-sviker-naturturismen-jobben-och-landsbygden/">Opinion: regeringen sviker naturturismen jobben och landsbygden</a>

Läs mer: <a href="http://www.atl.nu/debatt/naturturism-ar-en-viktig-del-av-gymnasieutbildningen/">Debatt: naturturism är en viktig del av gymnasieutbildningen</a>

Inslaget av ekonomi och affärsmannaskap prioriteras ner och föreslås försvinna från examensmålet. Märkligt med tanke på behovet av nya företag i Sverige och elevernas intresse av att starta företag i framtiden, skriver Jesper Broberg förbundsdirektör Hushållningssällskapen i veckans krönika.

Inslaget av ekonomi och affärsmannaskap prioriteras ner och föreslås försvinna från examensmålet. Märkligt med tanke på behovet av nya företag i Sverige och elevernas intresse av att starta företag i framtiden skriver Jesper Broberg förbundsdirektör Hushållningssällskapen i veckans krönika.