Härje Rolfsson

– Storbritannien kantas a många frågor kring utfallet av Brexit. Framtiden var väldigt oviss och man hoppas på att komma till skott med ett ramverk så man vet vad man har att förhålla sig till, säger Gustav Andersson, redovisningskonsult på LRF Konsult.

LRF Konsult har analyserat lantbruket i Storbritannien i en ny rapport och de flesta frågor kretsar kring Brexit och målar upp tre scenarier.

<h3>I centrum står ett frihandelsavtal med EU</h3>

Ett scenario är att England försöker behålla så mycket som möjligt av de nuvarande systemen genom ett frihandelsavtal med EU där lantbruksstöden och regelverken i stort sett förblir intakta. I ett andra scenario blir det inget frihandelsavtal med EU och stöden sänks med 50 procent samtidigt som kostnaden för arbetskraft stiger. I ett tredje scenario stängs Storbritannien och beskrivs som ”Fort UK”. Inget avtal med EU och kraftigt minskade stödnivåer. Handeln med omvärlden sker enligt Världshandelsorganisationens (WTO) MFN-tariffer (Most Favoured Nations) och arbetskostnaderna väntas öka rejält.

I Storbritannien är åsikterna om Brexit delade. Vissa ser Brexit som ett stort problem och ett hot mot den inhemska produktionen. Andra tror att konsumenter kommer välja att köpa brittiska lantbruksprodukter och dessutom kommer vara villiga att betala mer för det.

Gustav Andersson, redovisningskonsult på LRF Konsult, är inne på det senare spåret.

– Jordbruket är annars väldigt rationellt, de konventionella bulkgårdarna slås ihop men samtidigt växer en nischad marknad där rika urbana konsumenter vill ha närproducerat, ursprungsmärkt och ekologiskt, säger Gustav Andersson.

Stora delar av det brittiska lantbruket står still i spänd väntan på nya spelregler för lantbruket efter Brexit och CAP.

Lantbruket står still i spänd väntan efter Brexit.