Anders Kristensson

Lantbrukets markanvändning står i fokus för ett nyligen avslutat forskningsprojekt på Chalmers och forskningsinstitutet RISE . Målet har varit att ta reda på i vilken omfattning markanvändningen inom lantbruket bidrar till de nyttiga ekosystemtjänsterna.

– I detta projekt studerar vi lantbrukets alla ekosystemtjänster där avkastningen per hektar bara är en av dessa tjänster, förklarar Christel Cederberg, biträdande professor på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.

– Vi är vana att bara se till de ekonomiska faktorerna och är oförsiktiga med helheten. Det gäller att se till att människor ska kunna producera livsmedel även om 1 000 år och därför är jordmånsbildning och framtida markkvalitet oerhört viktigt.

Köttproduktion med betande djur i hagar förser oss med många ekosystemtjänster. Floran blir artrik på ogödslad betesmark vilket gynnar pollinerande insekter.

Mångfalden gynnas också eftersom inga växtskyddsmedel används på betesmark. Dessutom inlagras kol i marken som är bra ur klimatsynpunkt.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/regnig-host-hotar-finsk-spannmalsskord/">Regnig höst hotar finsk spannmålsskörd</a>

<h3>Förutsättningar för biologisk mångfald</h3>

Och ett landskap med betande djur skapar en stor variation som vi människor tycker om att vistas i och som även ger förutsättningar för biologisk mångfald.

Forskningsprojektet fördjupar sig nu i vilka ekosystemtjänster som den gräsbaserade animalieproduktionen tillhandahåller och hur dessa kan värderas.

För att få ett värde på exempelvis ett lantbruks landskapsvariation kan man mäta hur många meter kantzoner det finns per hektar. Ett stort fält får ett lågt värde medan ett mosaiklandskap med mindre fält avgränsade av trädridåer, häckar, ängar och stengärdesgårdar får ett högt värde.

– En viktig startpunkt för ekosystemtjänsttänkandet är att få gehör från jordbrukare eftersom det är på gårdarna besluten tas för hur marken används, betonar Christel Cederberg.

Christel Cederberg, biträdande professor på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/arbetsliv/sa-vill-regeringen-forandra-eus-jordbrukspolitik/">Så vill Sverige styra upp EUs jordbrukspolitik</a>

<h3>"Fått helt annan bredd på kunskapen"</h3>

En lantbrukare som fått besök av forskarna är Lennart Bengtsson på Bonnagård i Getinge i Halland. Sedan 1988 driver han sin gård ekologiskt och producerar nötkött med betande djur.

– Visst kunde jag en del innan om sambanden i naturen men jag har fått en helt annan bredd på kunskapen nu om ekosystemtjänster tack vare detta projekt, berättar Lennart Bengtsson.

Inspirerad av den nya kunskapen håller Lennart Bengtsson på att öka den biologiska mångfalden på markerna. Genom att glesa ut skogen i skogsbrynen skapas en mer hagliknande kantzon och på vallarna sås fler arter in för att gynna insektslivet.

– Nötköttsproducenterna får ofta en känga av klimatdebattörerna för att boskapen släpper ut metangas, berättar Lennart. Däremot nämns inte de positiva effekterna av ekosystemtjänsterna som de betande djuren ger upphov till.

LÄS OCKSÅ:<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tyska-dominanten-ar-lantmannens-tentakler-i-europa/"> Tyska dominanten är Lantmännens tentakler i Europa</a>

Miljöersättningar kan vara ett sätt att stärka viljan hos lantbrukare till att förändra markanvändningen och samtidigt stärka ekosystemtjänsterna i jordbrukslandskapen.

– Denna typ av miljöersättningar kommer att öka inom EU för att miljömålen ska kunna uppnås, säger Christel Cederberg. Men ersättningssystemet måste omarbetas och vi hoppas kunna bidra med kunskap om detta med vår forskning. De som har mindre fält med fler kantzoner borde till exempel få mer stöd eftersom det tar längre tid att sköta.

Även för konsumenterna kommer begreppet att bli en del av vardagen. De köper i dag naturbeteskött för att det smakar bra och för att djuren levt ett bra liv. Men förstår de att detta bidrar till att det surrar pollinerande insekter ute i landskapen och att kol inlagras i betesmarken?

– Ekosystemtjänster kan snart användas som nya marknadsföringsargument för lantbrukarna, säger Christel Cederberg. Det gäller bara att det blir ett begrepp som alla förstår.

Som ett delmål i miljömålsarbetet inför Naturvårdsverket under 2018 ett generellt hänsynstagande till ekosystemtjänsterna vid alla relevanta samhällsbeslut.

Alla beslut som rör markanvändning som bostadsbyggande, vägbyggen, jordbruk och skogsbruk ska ta hänsyn till ekosystemtjänsterna.

– Med denna forskning hoppas vi bidra till en kunskapsökning hos både lantbrukare och beslutsfattare, säger Christel Cederberg.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/potatischipset-fyller-200-ar-och-hotas-nu-pa-allvar/">Potatischipset fyller 200 år - och hotas nu på allvar</a>

På kort sikt går det att påverka lantbrukets ekosystemtjänster positivt genom att öka mångfalden av olika naturtyper, låta en liten del av marken bli ängsmark och ge plats åt pollinatörer och andra nyttoinsekter, låta boskap beta och att bevara gärdsgårdar.

På längre sikt kan integrerat växtskydd samt nya odlingstekniker som perenna grödor och mellangrödor få betydelse.

Projektet är finansierat av stiftelsen Lantbruksforskning som gett 2 miljoner till projektet. Projektet följs nu upp med en fördjupad studie om ekosystemtjänster i gräsbaserad nötproduktion.

Ett sätt att definiera ekosystemtjänster är att beskriva alla de nyttigheter som naturens ekosystem ger oss människor. Ekosystemtjänster omfattar allt från matproduktion, bioenergiproduktion, pollinering, jordmånsbildning, näringsämnenas kretslopp i marken, vattenreglering till människors rekreation och naturupplevelser.

VIDEO: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/han-far-som-en-skottspoling-mellan-200-skiften/">Han far som en skottspole mellan 200 skiften </a>

Lantbrukets ekosystemtjänster kan bli ett försäljningsargument. Men då måste folk förstå vad det handlar om. Det arbetar ett forskningsprojekt på Chalmers och RISE med. Projektet har gett lantbrukaren Lennart Bengtsson en ögonöppnare.

Svårförklarat för utomstående - men nu kan det bli ett försäljningsargument för lantbrukare.