Mikael Gianuzzi

Viltskadorna på lant- och skogsbruket har eskalerat de senaste åren. Det finns ingen samlad statistik över utvecklingen men Skogsstyrelsen har beräknat kostnaderna för viltskadorna i skog till 7,2 miljarder kronor per år. En siffra som troligen är i underkant eftersom till exempel kronhjortens barkgnag på gran är svåra att mäta och värdera. När det gäller jordbruket gjorde SLU en beräkning av vildsvinsskadorna 2015. Då hamnade siffran på 1,1 miljarder kronor. Sedan dess har problemen sannolikt ökat i takt med en växande vildsvinsstam. Utöver det orsakar fågel och klövvilt stora skador i lantbruket.

Det är mot den bakgrunden, tillsammans med det ökande antalet viltolyckor i trafiken, som förslaget om utökade jakttider kan ses.

Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att göra en översyn av jakttidsreglerna vart sjätte år. Förslagen ska nu ut på remiss till länsstyrelserna och ett 70-tal instanser. Synpunkterna ska vara inne 16 februari.

Enligt LRF:s viltexpert Anders Wetterin kommer de föreslagna förändringarna att betyda rejäl skillnad för Sveriges jord- och skogsbrukare om de genomförs ograverade. Han menar att Naturvårdsverket nu har markerat att de är medvetna om tingens allvar.

– Förslagen ska ut på remiss och det är många kvarnar som ska mala men blir de verklighet kommer det underlätta påtagligt för lantbruket i framförallt Götaland och södra Svealand. Samtidigt orsakar till exempel kronhjorten allvarliga problem ända upp i Västerbottens län, säger Anders Wetterin.

Bland de förändringar Naturvårdsverket föreslår är att jakttiden på rådjur blir desamma i norra som i södra Sverige fram till sista januari. Jakttiden för get och kid utökas med februari månad i hela landet.

– Det här är ett bra förslag. Rådjuren har ökat kraftigt vilket syns inte minst i statistiken över trafikolyckor. Rådjuren konkurrerar också med älgen om betet. Vill vi ha mer älg måste vi skjuta mer rådjur.

När det gäller vildsvin föreslås en lättnad i regelverket. Tidigare formulering om att sugga som åtföljs av smågrisar inte får fällas tas nu bort.

Effekten av den tidigare skrivningen var att jägare oftast undvek att skjuta suggor för att inte riskera att bli anklagad för jaktbrott. Nu slopas den regeln samtidigt som 27 paragrafen i jaktlagen finns kvar vilken säger att jakten inte ska bedrivas så att viltet utsätts för onödigt lidande, menar Anders Wetterin.

– Det är inget påbud om att skjuta suggor hej vilt utan handlar om att ta bort rättsosäkerheten eftersom det inte finns någon definition i lagen av vad ”smågrisar” är, säger han.

Jakten på dovhjort föreslås också utökas och harmoniseras. Hornbärande och kalv får jagas i september. Möjligheten att fälla hind och kalv mellan 21 oktober och 15 november ska gälla i hela landet.

– Sedan har man också lagt till att hind och kalv får jagas under mars månad vilket är helt nytt, säger Anders Wetterin.

För kronhjortsförvaltningen i Skåne lämnas reglerna i stort sett oförändrade. För övriga landet föreslås allmän jakt på hind och kalv 1 oktober till sista februari. Årskalvar får jagas 16 augusti till sista september.

– Det räcker inte att jaga kronhjort i skötselområdena utan den enskilde kan nu få möjlighet att skjuta vuxna djur även där det inte är skötselområde. Det är viktigt för att få ned stammen, säger Anders Wetterin.

<h3>Ska underlätta för lantbrukare</h3>

Trana och sångsvan är i dag helt fredade och kan bara skjutas efter att länsstyrelsen fattat beslut om skyddsjakt. Nu föreslår Naturvårdsverket att skyddsjakt på enskilds initiativ ska införas. Syftet är att underlätta för lantbrukare att påverka sin skadesituation och samtidigt minska administrationen på länsstyrelserna.

Enligt remissen ska också trana i flock om minst tio individer få jagas vid fält med oskördad gröda om det behövs för att förebygga skada. Jakttiden är 1 augusti till 30 september samt 1 april till 30 maj. Sångsvanen får jagas 1 oktober till 31 mars vid fält med oskördad gröda.

– Jag är glad över att Naturvårdsverket tar frågan på allvar och föreslår skyddsjakt på fågel. Tranor och sångsvan har ökat i sådan grad att de från tid till annan orsakar stora skador i lantbruket, säger Anders Wetterin.

Han hoppas på att motsvarande förslag också kommer för jakt på vitkindad gås i flera län när Naturvårdsverket presenterar del två i sin jakttidsöversyn, i början av nästa år.

Snart kan lantbrukaren själv fatta beslut om skyddsjakt på trana och sångsvan. Det föreslår Naturvårdsverket som också vill se generösare jakttid när det gäller flera av de vanligaste vilten. Förslagen har gått ut på remiss. LRF ser positiv på förändringarna.

Snart kan lantbrukaren själv fatta beslut om skyddsjakt på trana och sångsvan.