Malin Eborn

Tidigare forskningsresultat visade att kompensationspunkten för åkertistel inträffar när plantan har mellan 8 och 10 blad – något som lantbrukare upplevde inte stämde.

Åkertistel är ett besvärligt ogräs med rotutlöpare som kan sprida sig flera meter i sidled under en växtsäsong och som därför snabbt breder ut sig på ett fält om förutsättningarna finns. Framför allt är det ett problem i den ekologiska odlingen eftersom herbicider inte kan användas.

Vid mekanisk bearbetning för att bekämpa tistel är det viktigt att känna till ogräsets kompensationspunkt. Den inträffar när plantan har som lägst underjordisk biomassa och därmed är som känsligast för yttre störningar. Tidigare forskningsresultat visade att kompensationspunkten för åkertistel inträffar när plantan har mellan 8 och 10 blad.

– Jag och mina kollegor har varit ute en del och pratat på fältvandringar om tistel och mekanisk bekämpning. När vi kom in på kompensationspunkten var det flera lantbrukare som ifrågasatte tidpunkten och undrade om det verkligen kunde stämma, säger Anneli Lundkvist, ogräsforskare på Sveriges lantbruksuniversitet, och en av talarna på den i år digitala FoU-konferensen, som tar upp ny forskning och utveckling inom ekologisk produktion.

Anneli Lundkvist, docent på SLU och samverkanslektor i ämnet ogräs.

Odlarnas iakttagelse väckte Anneli Lundkvists och flera forskarkollegors nyfikenhet och ett flerårigt forskningsprojekt drogs igång. Försök gjordes både i lådor och fält och tusentals olika rötter planterades på olika djup för att få svar på frågan.

– Det spännande var att det visade sig att de här lantbrukarna hade rätt. Kompensationspunkten låg tidigare än vad man hade trott, säger hon.

Resultatet är att åkertistelns kompensationspunkt inträffar före trebladsstadiet. Det innebär att mekanisk bekämpning ska sättas in före det här stadiet för att vara som mest effektiv.

Under seminariet ställdes frågan om huruvida ett tre- eller fyraskördesystem med vall har bättre effekt mot tistel än ett tvåskördesystem med tanke på den tidiga kompensationspunkten.

– Ett system med tre eller fyra skördar ger troligen bättre effekt mot tistel eftersom man kommer åt den tidigare när den är mer känslig, säger Anneli Lundkvist.

Men avslagning är ett bra sätt att trycka ner tistel så även tvåskördesystem ger bra effekt, tillägger hon.

<h3>Fakta: Åkertistel</h3>Åkertistel är en så kallad vandrande perenn med rotutlöpare horisontellt och ett djupgående rotsystem. Det djupa rotsystemet på upp mot två till tre meter gör tisteln konkurrenskraftig när det råder växtnäringsbrist och torka. Tisteln sprids både med rotutlöpare och med frön. Ett djupgående horisontellt rotutlöparsystem kan gå ner mot 50 centimeters djup det vill säga under normalt plöjningsdjup. Tisteln gynnas av ensidig spannmålsodling och konkurrenssvaga grödor, just för att den är känslig för ljuskonkurrens. Fröna kan flyga mellan 20 till 30 meter, ibland längre, och blir groningsdugliga redan efter 10 dagar. Livslängden på fröna är oftast mindre än tre år vilket gör att det inte tenderar att byggas upp en fröbank i marken. Konkurrenskraftiga grödor, bra växtföljd, plöjning, putsning, selektiv skärning, stubbearbetning och rotskärare är olika verktyg för att bekämpa tistel utan växtskyddsmedel.

Åkertistel har under många år bekämpats alldeles försent med mekanisk bearbetning. Tack vare odlarkritik har forskare hittat den optimala tidpunkten.

Reagerade på tidigare forskningsresultat och fick rätt.

Odlarkritik gav rätt tidpunkt för tistelbekämpning

Lantbruk

Åkertistel har under många år bekämpats alldeles försent med mekanisk bearbetning. Tack vare odlarkritik har forskare hittat den optimala tidpunkten.