Sojamjöl passar utmärkt i grisfodret, men ifrågasätts på miljömässiga grunder. Konkurrensen om sojaråvaran ökar också i takt med befolkningstillväxten. För ekologiska producenter brådskar det eftersom fodret ska vara 100 procent ekologiskt redan 2018. Det finns många skäl för dansk grisproduktion att se sig om efter närproducerade alternativ.
Nya proteinfoder prövning för grisnäringen
Herning
Insekter, klöverkoncentrat eller sjöstjärnor? Alternativen är många när dansk grisproduktion söker ersätta sojan som allenarådande proteinfodermedel.
Jan Værum Nørgaard, docent vid Århus Universitet, presenterade några alternativ vid Svinekongressen i danska Herning. Universitetet driver flera stora projekt som utforskar nya proteinkällor.
Stopp för insekter
Insekter är en möjlighet. Daggmaskar, flug- och mjölbaggelarver har råproteinhalter på 42-63 procent och det finns redan produktion i gång i Nederländerna. Aminosyraprofilen i insekterna passar väl mot behoven i ekologisk grisuppfödning.
– Insekter kan förädla lågvärdig biomassa till protein med hög effektivitet och det finns potential att skala upp till storskalig produktion, säger Jan Værum Nørgaard.
Men regelverket släpar efter. Det är inte tillåtet att utfodra grisar med insekter enligt EU:s nuvarande regelverk.
Förädling en utmaning
Gröna proteiner, förädlade från klöver och/eller gräs, är en annan möjlighet. Här pågår det försöksprojekt med att koncentrera växtsaften från klöver och rajgräs till högvärdigt protein. Klöver kan nå 34-35 procents råproteinhalt, rajgräs cirka 24 procent.
– Odlingen av klöver och gräs innebär inga svårigheter, men förädlingen har en bit kvar. Att skala upp processen från laboratorium till fullskala är en utmaning, säger Jan Værum Nørgaard.
Proteinfoder till grisar kan hämtas ur havet. Musslor och sjöstjärnor är exempel på blått protein. Musslor innehåller cirka 60 procent råprotein, sjöstjärnor ligger lite lägre med 38-45 procent råprotein.
Landar på miljökontot
Musslor fiskas och odlas redan idag och den odlingen kan utökas flerfaldigt. Musslorna har dessutom fördelen att de renar vattnet där de odlas Ett hektar musselodling kan plocka upp 600-900 kilo kväve och 30-40 kilo fosfor ur havet. Att utfodra med musslor kan tillgodoräknas dansk grisproduktion på miljökontot.
Musslor odlas och fiskas för humankonsumtion och i den kontexten är sjöstjärnor en skadegörare eftersom de äter musslor.
Lovande sjöstjärneförsök
Men sjöstjärnan är tämligen lättfiskad och kan enkelt bearbetas till mjöl. Det finns redan lovande utfodringsförsök där sjöstjärnemjöl blandats in i smågrisarnas foder.
– Sjöstjärnor finns alltså på marknaden. Musslor för foder kan komma inom tre år. Insekter är intressant men tar lite längre tid, 2-5 år, eftersom det ska godkännas av EU och Fødevarstyrelsen, säger Jan Værum Nørgaard.
LÄS OCKSÅ: Grisslakten ökar - optimismen är tillbaka