En del goda intentioner, men de flesta av dem leder bara till mer pappersexercis utan att ge önskad effekt. I vissa fall är de föreslagna förändringarna bokstavligen kontraproduktiva.
Remissinstanserna som på regeringens uppmaning kommenterat EU-kommissionens förslag till ny jordbrukspolitik är rätt eniga om att det inte gör livet lättare för Sveriges bönder.
Förgröning kritiseras
Till de åtgärder som kritiseras hårdast hör den så kallade förgröningen, där 30 procent av gårdsstödet villkoras av att tre olika miljökrav uppfylls.Kriteriet att tre olika grödor, alternativt enbart vall, måste odlas, beskrivs som missriktat i allmänhet och särskilt illa för bönder i skog- och mellanbygd.SLU påpekar att i de områdena får krav på tre olika grödor antagligen en negativ miljöeffekt då det kan leda till att lantbruk läggs ned.
Förvirring
Det råder förvirring kring vad kravet på att sju procent av stödarealen ska vara "ekologiska fokusområden" egentligen innebär och vad man får räkna som sådana.Kriteriet att högst fem procent av mark som varit permanent gräsmark i mer än fem år får brytas upp får också tummen ner.
WWF ogillar förslag
Inte ens Världsnaturfonden WWF gillar förgröningen, den levererar inte ett hållbart jordbruk enligt organisationen.Svenska kyrkan däremot tycker att hela gårdsstödet borde omfattas av miljökraven.De flesta remissinstanserna tycker att miljöåtgärder hör hemma i landsbygdsprogrammet, där det finns möjlighet att anpassa kraven till svenska förhållanden.
Aktiva bönder
Inget remissvar är emot att jordbruksstöden riktas till aktiva bönder, men få tror att EU-kommissionens definition är rätt väg att gå.Med ett krav på att minst fem procent av inkomsten ska komma från jordbruket riskerar lantbrukare med skog att gå miste om stöd de år de slutavverkar, skriver bland andra Jordbruksverket. Att särredovisa olika typer av inkomster bidrar också till den administrativa bördan.
Mer krångel
Ökat krångel väntas även av att vattendirektivet och växtskyddsdirektivet inlemmas i tvärvillkorssystemet.Flera länsstyrelser tillhör dem som skriver att tvärvillkoren redan är komplicerade nog som de är, och att små förseelser kan få oproportionerliga konsekvenser.LRF är en av flera organisationer och myndigheter som lyfter behovet av att åter få in utdefinierad betesmark i stödsystemet.
För stödtak
LRF är också för att det blir frivilligt för medlemsländerna att införa stödtak, särskilda stöd till unga bönder samt en egen stödordning för småbrukare.Meningarna går isär om gårdsstöden ska utjämnas inom dagens stödregioner, eller nationellt. Vad som ska hända med tilläggsbeloppen finns det också olika åsikter om. Branschorganisationerna för mjölk-, nötkött- och vallproducenterna vill att värdet av tilläggsbeloppen stannar hos dem.Ett förslag är att djurbönder får högre stöd för att de har fler tvärvillkor att följa.