Nya gödselskatten får fler att lägga av

Miljöminister Åsa Romson har tydligt aviserat att gödselskatten ska återinföras. Inte i den närmaste budgeten, men 2016 ska vi räkna med att den införs.

Det är knappast överraskande, de rödgröna partierna har inte hymlat om att de vill ha denna skatt.

Det är bara överraskande dumt.

Inte bara för att detta går stick i stäv med regeringsförklaringens klarspråk om att en långsiktig livsmedelsstrategi ska tas fram i syfte att öka matproduktionen.

Inte heller bara för att det föregriper den pågående konkurrenskraftsutredningen.

Framför allt är det dumt för att denna skatt är kontraproduktiv och bara bidrar till att göra ont värre.

Svenska jordbrukare har kommit långt i hanteringen av konstgödsel och näringsläckage, något som Greppa näringen ska ha en eloge för. De metoder som har utvecklats är långt effektivare än en skatt. Givorna anpassas till vad grödan kräver, något annat är omöjligt i den rådande lönsamhetspressen, och förbrukningen ökade inte när skatten togs bort av alliansregeringen.

Hösten 2012 kom SCB:s rapport Hållbarhet i svenskt jordbruk 2012. Den visar bland annat att svenskt jordbruk hanterar näringsläckaget allt bättre och att användningen av växtskyddsmedel är mycket låg jämfört med andra länder.

I alliansregeringens budget som kom samtidigt stod det:

”Enligt Jordbruksverket finns det produktionskostnader inom jordbrukssektorn som är högre i Sverige jämfört med andra länder. (…) Enligt Konkurrensverket har svenskt jordbruk drygt tio procentenheter lägre marginaler än genomsnittslandet i Europa.”

En gödselskatt skulle enbart förvärra ett redan pressat läge och ytterligare försämra svenskt jordbruks konkurrenskraft med följden att fler slutar med matproduktion.

Eftersom svenska konsumenter sannolikt inte kommer att sluta att äta blir självklart effekten att mer mat importeras.

Från länder som alltså inte når de goda resultat som man kan läsa om i SCB-rapporten. Vem i hela friden vinner på det?

Hur skatten utformas ska utredas. Hur den ska gå igenom riksdagen med det rådande parlamentariska läget är en annan fråga. Men Folkpartiet och Sverigedemokraterna har inte varit helt avvisande.

Överraskande dumt, som sagt.