Kristina Wallin

EU-parlamentet röstade i tisdags igenom det nya direktivet nästan enhälligt. Eftersom förslaget redan gått igenom alla instanser inom EU är det nu definitivt och kommer att börja gälla om några veckor. Men vägen hit har inte alltid varit lätt enligt Paolo De Castro, som följt frågan för EU:s jordbruksutskott.

– Vi hade sex tuffa förhandlingar med medlemsstaterna före jul för att komma fram till ett förslag. Det var faktiskt mest de nordiska länderna som satte sig på tvären, men till slut, 19 december förra året, röstade alla jordbruksministrar ja, berättar han för ATL.

Sverige ställde sig negativt till direktivet, eftersom en majoritet i riksdagen ansåg att den här typen av frågor bör lösas på nationell nivå. Riksdagen ansåg också att det är tveksamt om det behövs gränsöverskridande regler mot otillbörliga handelsmetoder, och att EU-kommissionen inte varit tillräckligt tydlig med hur problemen skulle kunna lösas.

Den uppfattningen delas inte av Paolo De Castro.

– Det viktigaste med detta direktiv är att vi lyckades öka listan på otillåtna metoder från åtta till sexton. Det innebär att vi har en ordentlig definition av vad otillåten handelspraxis innebär, utan möjlighet att lägga in olika tolkningar, konstaterar han.

Direktivet ger bönderna möjlighet att hävda sig mot både detaljhandeln och livsmedelsindustrin. Alla företag med en omsättning på under 350 miljoner euro (cirka 3,7 miljarder svenska kronor) omfattas av direktivet och kan anmäla de kunder som de anser utnyttjar sin dominerande ställning. Det går även att anmäla anonymt eller genom sin egen intresseorganisation.

Bland de sexton snart olagliga metoderna finns en gräns på 30 dagar för betalning av färskvaror, medan gränsen för andra varor är 60 dagar. Det blir förbjudet att ta tillbaka order på färska varor med kort varsel, och låta bönderna betala för problem som uppstår med varorna efter försäljningen.

Köparen får inte ta betalt för tjänster som säljaren inte uttryckligen gått med på, och det blir obligatoriskt med skrivet avtal om säljaren kräver det. Köparen får heller inte ändra på delar av avtalet när det väl börjat gälla. Det blir också förbjudet att hota med att dra in på uppköpen om säljaren påpekar att köparen inte följer direktivet.

<h3>Nationell lagstiftning nästa steg</h3>

Det finns även delar som parterna kan förhandla om i förväg, och som säljaren alltså kan gå med på. Det handlar om kostnader för reklam och marknadsföring, eller för hanteringen av varorna när de väl levererats. Dessutom kan köparen förhandla fram att färskvaror returneras om de inte sålts före utgångsdatum, men säljaren är inte tvingad att gå med på det. Om köparen försöker tvinga fram ett sådant avtal ingår det i de olagliga metoderna och kan anmälas.

Nu måste de olika EU-länderna lagstifta för att anpassa sig till direktivet. Paolo De Castro hoppas de är lika snabba som EU varit denna gång, då det tog mindre än ett år från förslag till färdigt direktiv.

– Länderna borde kunna ha de inhemska lagarna färdiga innan slutet av året, förklarar han.

EU:s direktiv som ska hindra bönder från att bli utnyttjade av livsmedelsindustri och detaljhandel har nu röstats igenom. I en snar framtid kommer det därför att bli olagligt att till exempel ta tillbaka en order på frukt med kort varsel.

Ger bättre möjlighet att hävda sig – både mot detaljhandel och livsmedelsindustri.

Nya direktiv gör det svårare att utnyttja bönder

Lantbruk

EU-direktiv ger bättre möjlighet för bönder att hävda sig – både mot detaljhandel och livsmedelsindustri.