Mikael Gianuzzi

Gamla maskiner byts ut mot nya. Till exempel i anläggningen i Linköping byts hela förpackningslinan ut under året eftersom den gamla ofta drabbades av driftstörningar och har varit svår att serva.

I Jönköping byggs kyllagerkapaciteten ut och i Falkenberg ska vasslen, som i dag går till grisfoder, förädlas och användas i livsmedelsindustrin vilket ger bättre lönsamhet.

Målet är möta både inhemsk och utländsk konkurrens och bromsa import av förädlade mejeriprodukter. I dagsläget handlar det främst om ost från Tyskland och Nederländerna och smör och yoghurt från Finland och Danmark. En import som kan komma att öka när den svenska mjölken inte räcker.

Enligt Arla handlar den stora investeringen om nödvändiga satsningar som ökar effektiviteten och lönsamheten i bolaget. Både inhemskt och på exportmarknaden. Får de rätt är det rimligtvis något som kommer de mjölkproducerande svenska Arlabönderna till godo. I alla fall på sikt.

I det korta perspektivet har nog mjölkbönderna just nu fullt upp med att förbereda sig för att kunna hantera lägre avräkningspriser.

Efter en uppgång 2017 talar mycket för att den nedgång vi hittills sett, med två prissänkningar, kommer att fortsätta. Frågan är inte om utan snarare hur lågt det kommer att gå den här gången och hur långvarig svackan blir.

På mjölkbörsen i Leipzig, EEX, indikerar terminspriserna en nivå kring 3 kronor per kilo på ett år sikt, jämfört med noteringen på cirka 3,26 för konventionell mjölk efter Arlas senaste sänkning.

Den förra mjölkkrisen ledde till utslagning av mjölkgårdar och lönsamheten är fortfarande bräcklig på många håll. Sannolikt blir det en fortsatt diskussion bland Arlabönderna om riktigheten i investeringsstrategin och om pengarna skulle kunnat användas på annat sätt.

Prisnedgången har sin grund i ett överskott av mjölk i Europa. Den starkare marknaden under 2017 med högre priser har fått mjölkbönder på många håll i EU att skruva upp produktionen.

EU:s totala mjölkinvägning ökade med 2,3 procent under 2017 jämfört med 2016. Den största ökningen skedde under sista kvartalet 2017 då mjölkinvägningen var 5,3 procent högre än under sista kvartalet 2016.

Produktionen ökar också mest i länder där det är billigt att producera och där djurhälsa och lägre antibiotikaanvändning kanske inte står högst upp på dagordningen.

Enligt EU:s statistikorgan Eurostat ökade produktionen mest i länder som Bulgarien, Irland, Rumänien och Tjeckien medan den minskade i högkostnadsländer som till exempel Sverige och Finland under 2017.

Det ökade utbudet i Europa har dock lett till lägre prisnivåer vilket är grundorsaken till att priskurvan nu böjer nedåt även i Sverige, ett underskott på mjölk. Produktionen har visserligen stabiliserats och täcker nu 90 procent av det inhemska behovet, enligt LRF Mjölk.

Svenska konsumenter vill ha svenskproducerade mjölkprodukter och är beredda att betala för dem.

Trots att priset på till exempel svenskt smör stigit kraftigt den senaste tiden gapade det tomt i butikshyllorna på flera håll i julas eftersom efterfrågan var större än utbudet. Nu fattas bara att prishöjningen också kommer producentledet till godo.

Förra veckans nyhet om att Arla investerar 760 miljoner kronor i sina 13 svenska mejerier borde vara goda nyheter för svensk mjölkproduktion.

"Frågan är inte om utan snarare hur lågt det kommer att gå den här gången", skriver Mikael Gianuzzi i sin krönika.