Anders Kristensson

Erik Kretz, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen, har varit med och utvecklat de nya inventeringsmetoderna för nyckelbiotoper för att de ska bli mer systematiska.

Nyckelbiotopsinventering har tidigare kritiserats av skogsnäringen för att inte vara objektiv och att bedömningen kunde skilja åt mellan olika inventerare.

En ny inventeringsmetod har nu tagits fram i en samverkansgrupp där skogsnäringen, Naturvårdsverket, länsstyrelser och certifieringsorganisationer deltagit.

Pausen i nyckelbiotopsinventeringen som infördes i våras är slut. Under 2018 kommer den nya metoden att testas och till hösten kommer eventuella justeringar att göras.

– Inventeringen kommer bli mer transparent och ske mer systematiskt med checklistor och provytor som läggs in med koordinater för att samma plats ska kunna återbesökas och utvärderas på nytt, berättar naturvårdsspecialist Erik Kretz på Skogsstyrelsen som varit med i metodutvecklingen. Är det någon som ifrågasätter bedömningen är det lätt att återbesöka exakt samma provytor.

I ett antal provytor kommer man att kvantifiera naturvärden i skogen som mängden död ved, antalet arter, hur många naturvärdesträd som finns. Med hjälp av checklistorna görs en samlad bedömning av naturvärdena.

– Checklistorna har vi arbetat med tidigare men vi har utvecklat dem för att det ska bli mer förutsägbart vad som är nyckelbiotoper och vi kommer att visa tydligare vad vi grundar bedömningen på, säger Erik Kretz. Men själva förutsättningen för bedömningen av nyckelbiotoper är densamma som tidigare.

För att kompensera skogsägare med stor andel nyckelbiotoper på sina marker, mer än 5 procent, kommer man att prioritera dem i ersättningskön. 250 miljoner om året har regeringen anslagit årligen till dessa åtgärder.

– Det är en bra början att försöka hitta en lösning för de skogsägare som drabbats hårdast av nyckelbiotoper, säger Jokkmokks allmännings förvaltare Christian Rimpi.

Christian Rimpi har deltagit för Jokkmokks allmänning under hela arbetet med arbetet av de nya inventeringsmetoderna och Christian ser positivt på förändringarna som gjorts.

– Det är ett steg i rätt riktning för de gamla metoderna fungerade inte, säger Christian Rimpi. Det hela handlar om att hitta de områden som håller högst naturvärden för att skattebetalarnas pengar ska göra optimal nytta.

– Nu har vi varit med och haft möjlighet att påverka. Det är viktigt att få möjlighet att vara med i processen och bli en del av detta miljöarbete. Den oro som man hör från skogsbrukare om ideell naturvård och hur nyckelbiotop bedömningen kommer att gå till efter pausen tror jag beror på att man inte haft samma insyn i utvecklingsarbetet som vi som ingår i samverkansgruppen.

För att driva arbetet vidare med nyckelbiotopsinventeringar kommer samverkansgruppen att göra utvärderingar med jämna mellanrum. Det är troligt att man kommer att behöva anpassa inventeringen efter lokala förhållanden eftersom nordvästra Sveriges skogar visar upp stora variationer.

På Skogstyrelsen är man självkritiska till att frågan om nyckelbiotoper och skydd av skog blivit en infekterad fråga.

– Vi har ibland varit dåliga på att förklara och insett att enda sättet att få en bred förståelse för detta arbete är genom att samverka och låta alla intressenter delta i arbetet med att skydda naturvärdena i skogen, säger Erik Kretz.

På Skogsstyrelsen pågår nu en sammanställning av all forskning som gjorts i de nordvästra skogarna för att få en samlad bild av kunskapsläget.

– Det är en ny process vi går in i med ett större övergripande mål. Det är en nulägesrapport och bland annat ser vi att det inte gjorts mycket forskning om nyckelbiotopers betydelse i norr på en större skala. Vi försöker ringa in vad vi behöver mer kunskap om.

– Det är nu vi har chansen att bestämma vad som ska hända med det sista stora sammanhängande skogsområdet i Europa, fast det är en större politisk fråga, avslutar Erik Kretz.

Ett skogsområde som bedöms ha höga naturvärden utifrån artinnehåll, biotopens struktur, trädens ålder, död ved, historik om brand och den fysiska miljön som näringsämnen med mera. Nyckelbiotoper är områden med stor betydelse för flora och fauna och där finns rödlistade arter.

Med nordvästra Sverige menas kommunerna i: Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Strömsund, Krokom, Åre, Berg, Härjedalen, Älvdalen, Malung- Sälen, samt Torsby.

Svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF hoppade av samverkansgruppen när Skogsstyrelsen tog beslut om paus i nyckelbiotopinventeringen.

Den stora riksinventeringen som regeringen bestämt ska göras med start i år kommer att pågå i 10 år, idén till riksinventeringen kom från Svenska Naturskyddsföreningen. Beslutet om inriktningen på inventeringen förväntas komma snart och kan påverka inventeringsmetoden för biotopskyddet i norr. Under den stora rikstäckande skogsinventeringen är ambitionen att kartlägga alla naturvärden som finns i de svenska skogarna.

Nyckelbiotopsinventeringen återupptas med utvecklad inventeringsmetod i nordvästra Sverige.

Erik Kretz, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen, har varit med och utvecklat nya inventeringsmetoder för nyckelbiotoper.