Cecilia Persson

Klövproblem är svårlösta bekymmer i mjölkkobesättningar. Ett exempel är smittsamt klöveksem som är svårt att diagnosticera och som i dag kräver att enskilda kor fixeras och undersöks av klövspecialist. Många gånger finns problemet hos flera kor i besättningen utan att de upptäcks.

– Sjukdomen orsakar hälta och det kan bli mycket smärtsam hälta, som inte alltid upptäcks. Eksemen påverkar också kornas produktion, säger Jenny Frössling, veterinär och docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), som arbetat med studien som gjorts i samarbete med forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Smittsamt klöveksem tros bero på att bakterien treponema orsakar en infektion i huden intill klövarna. Forskarna har nu undersökt om det går att analysera antikroppar mot treponema-bakterien för att kunna spåra sjukdomen.

– Vi har sett att det faktiskt finns ett samband mellan antikroppar och klöveksem, säger Jenny Frössling.

Forskarna har undersökt både enskilda kor och mjölkkobesättningar i Sverige. Bland annat har man tagit blodprover och prover på tankmjölk.

– Det bästa resultatet från vår studie var när vi summerade resultatet per besättning. Där såg vi mönster och det stämde överens med prover vi tagit på enskilda kor.

I framtiden skulle ett test av tankmjölk kunna bli ett enkelt och billigt sätt att upptäcka om det finns antikroppar mot sjukdomen i besättningen, enligt forskarna.

Men forskningen är ännu i sin linda och treponema-bakterien är svår att odla i laboratorium. Det innebär att det fortfarande saknas flera proteiner från bakterien, som behövs för att skapa tester för att upptäcka antikropparna. På individnivå var testet mer osäkert, eftersom en del kor som var uppenbart drabbade av klöveksem lämnade negativa provresultat.

– Vi behöver få fram fler proteiner från bakterierna, för att skapa säkrare test helt enkelt.

Långt gånget klöveksem känns igen på sina jordgubbsliknande utslag som ofta sätter sig mellan ballarna och vid klövranden. Bristande klövhygien är en bidragande faktor till sjukdomen. Det gäller till exempel om kor står i smutsiga skrapgångar med mycket gödsel.

Ett annat problem är att mjölkproducenter allt oftare köper in kor från andra gårdar, vilket ökar risken för att treponema-bakterien ska komma in i en frisk besättning.

I andra delar av världen behandlas klöveksem med antibiotikabad, men ny svensk forskning har visat att vanliga salicylsyrabandage är mycket effektiva för att behandla både klöveksem och klövspaltsinflammation. I Sverige används numera denna behandling allt mer istället för antibiotika.

Jenny Frössling är veterinär och docent vid SLU och är en av forskarna bakom studien.

När kan lantbrukare börja testa om det finns smittsamt klöveksem i besättningarna och bland enskilda kor?

– Det här är ännu på forskningsstadiet. Det har inte gjorts mycket forskning på det här området. Men det är mycket på gång, bland annat ett stort norskt forskningsprojekt som vi har kontakt med. Vi hoppas också att vår studie kan intressera forskargrupper i till exempel England, USA och Japan att fortsätta, säger Jenny Frössling.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/salicylsyra-effektivt-mot-klovspaltsinflammation/">Salicylsyra effektivt mot klövspaltsinflammation</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/entreprenad/nytt-nationellt-klovcenter-har-startats/">Vill vara ledande i klövhälsa i Europa</a>

Smittsamt klöveksem ökar bland svenska kor, men diagnosen är svår att ställa. Nu är svenska forskare en bakterie på spåren som kan vara orsaken till smittan.