Wiktor Nummelin/TT

Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker, är en av dem som förhandlat fram uppgörelsen om klimatmål för EU till 2030 och framåt. Arkivbild.

Hela natten mot onsdagen satt förhandlarna och brottades med orden för att nå en kompromiss som alla kunde acceptera.

Efter 14 timmar i Bryssel kom till slut lösningen.

”Vi är mycket nöjda med den preliminära uppgörelse vi nått. Den europeiska klimatlagen spikar ramen för EU:s klimatlagstiftning 30 år framåt”, säger den portugisiske klimat- och miljöministern Joao Pedro Matos Fernandes i ett uttalande.

Klimatlagens främsta mål är att EU ska vara klimatneutralt år 2050. Det ska uppnås med hjälp av att koldioxidutsläppen till år 2030 ska ha minskat med 55 procent jämfört med nivåerna 1990.

Den sistnämnda siffran är vad EU:s medlemsländer velat landa i, medan EU-parlamentet krävt ett skarpare 2030-mål på 60 procent. I slutkompromissen görs dock vissa åtaganden som gör att målsiffran även kan skrivas som 57 procent.

För att nå klimatmålen måste kolsänkorna öka. I överenskommelsen ingår den sedan tidigare aviserade översynen av regelverket kring utsläpp och upptag från bland annat jord- och skogsbruk. Den så kallade lulucf-förordningen ska bli mer ambitiös. EU-kommissionen planerar att lämna ett förslag om hur det ska gå till i juni.

Nya mål ska även tas fram till år 2040. Och dessutom ska ett klimatpolitiskt råd inrättas för att hålla vetenskaplig koll på utvecklingen.

Klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) har följt slutdrabbningen på håll. Han hade hoppats på tuffare krav, men allt i EU-samarbete handlar om kompromisser, noterar han.

– Jag är säker på att vi kommer att kunna minska utsläppen snabbare än de mål som satts upp, säger Bolund till TT.

För EU-parlamentets del har den svenska ledamoten Jytte Guteland (S) varit huvudförhandlare. Hon är i huvudsak nöjd med resultatet.

– Det är ingen hemlighet att jag hade velat ha mer. Men det här är en bra start. Vi har byggt in en konstruktion i den här klimatlagen som gör den väldigt stark, säger Guteland på en pressträff via webben och talar om en ”historisk vändpunkt”.

Att nollutsläppen år 2050 bara ska gälla för EU totalt sett, och inte för varje medlemsland i sig, öppnar samtidigt för att vissa länder kan och kommer att släpa efter när det gäller sina utsläpp.

– Vi jobbade också med det på småtimmarna, men medlemsstaterna var benhårda, säger Guteland, som ändå räknar med att klimatlagen med tiden ska driva fram hårdare krav på alla:

– Det här är starten. Man kan se det som ett nyfött barn som kommer att växa sig starkare och starkare och bli en väldigt viktig person.

Gutelands svenska kollegor i EU-parlamentet ger uppgörelsen både stöd och kritik.

– Vi är positiva till att 55 procent gick igenom. Vi tycker att det är en rimlig målsättning. Vi tror att det är viktigt att alla kan stödja det här, säger Jessica Polfjärd (M).

– Det är blandade känslor. Det är ju en enorm möjlighet och en enorm vinst för klimatet att vi nu höjer ambitionen, men besvikelsen ligger i att det hade kunnat gå ännu längre, anser Emma Wiesner (C).

Pär Holmgren (MP) går ännu längre och kallar uppgörelsen för ett ”fiasko” i ett pressmeddelande.

– Det enskilt mest allvarliga är att vissa nu kommer att måla upp det här som en seger för klimatet och därmed skicka ut någon signal om att vi har det här under kontroll – vilket vi absolut inte har. Det är väldigt väldigt allvarligt, säger Holmgren till TT.

<h3>Fakta: EU:s klimatlag</h3>EU-kommissionen lade fram sitt förslag till klimatlag i fjol våras och lanserade då ett bindande mål om att EU kollektivt ska vara klimatneutralt år 2050. I övrigt består lagen främst av regler för hur utsläppsminskningarna ska granskas och uppdateras fram till dess.Kommissionen har sedan fyllt på med att EU till år 2030 ska ha minskat sina utsläpp med minst 55 procent, jämfört med 1990 års nivåer. Samma nivå ställde sig även EU:s medlemsländer bakom. EU-parlamentet ville ha minst 60 procent, men nöjde sig med 55 efter löften om tydliga krav när det gäller hur mycket som ska räknas när det gäller kolsänkor, som exempelvis skogen.I den uppgörelse som nu nåtts ingår även att nya utsläppsmål på vägen ska tas fram till år 2040. Dessutom ska ett klimatpolitiskt råd inrättas med 15 experter, varav max två från samma land.Uppgörelsen behöver nu bekräftas och godkännas av såväl EU:s medlemsländer i ministerrådet som av hela EU-parlamentet.

En historisk vändpunkt och en bebis som ska växa sig stark. Så tycker i alla fall förhandlarna själva om den klimatlag som medlemsländerna och EU-parlamentet nu enats om.Men alla länder behöver inte ha nollutsläpp år 2050. Och miljörörelsen talar om ett ”fiasko”.

Medlemsländerna och EU-parlamentet överens – ”fiasko” enligt miljörörelsen.