Fredrik Loberg

65 anläggningar i Sverige producerar gödselbaserad biogas, varav 41 gårdsanläggningar och 34 samrötningsanläggningar, enligt en ny rapport. Den har tagits fram av branschorganisationen Energigas Sverige, i samarbete med LRF, Avfall Sverige och Svenskt Vatten, på uppdrag av Energimyndigheten.

Antalet anläggningar och den totala mängden producerad biogas har bara ökat marginellt de senaste tre åren.

Enligt Linus Klackenberg på Energigas Sverige, som sammanställt rapporten, finns flera olika förklaringar.

– Det har varit en prispress till följd av konkurrens från dansk biogas. Samtidigt har vissa former av investeringsstöd fasats ut, och det har blivit ett litet hack innan nya stödformer etablerats.

Men det senaste året har beslut tagits om flera nya anläggningar. Linus Klackenberg bedömer därför att produktionen av biogas från gårdar ska öka igen.

Stefan Halldorf från Kalmar är biogaskonsult med inriktning på lantbruk. Han har varit med och hjälpt till vid starter av gödselanläggningar på små gårdar och större samrötningsanläggningar, där ett antal gårdar genomför en gemensam satsning. Bland annat i Alvesta och Läckeby.

– Fler nya anläggningar är på gång, och det är positivt, säger Stefan Halldorf.

Ett av de senaste större projekten gällande fordonsgas görs i Mönsterås. Där går cirka 20 gårdar samman för att, precis som Hagelsrums gård i artikeln här intill, producera gas till länstrafikens bussar i Kalmar län.

– Det är bra med samarbeten av det slaget, för det kommer att krävas i framtiden, säger Stefan Halldorf.

Den gårdsbaserade biogasen används fortfarande främst till energi och värme. Produktionen av fordonsgas har ännu inte ökat så som många hoppades och förväntade sig för några år sedan.

– Vi ser inte en stor efterfrågan på fordonsgas ännu, säger Stefan Halldorf som också påpekar att det handlar om en storleksfråga.

Det krävs stora investeringar för att bygga upp sådan produktion och ett tankställe.

De flesta biogassatsningarna har hittills fått ekonomiskt stöd på 40 procent genom EU:s landsbygdsprogram. Detta har under de senaste 2-3 åren ersatts av det statliga Klimatklivet, som i början kunde täcka hela investeringskostnaden. I dag finns ett tak på 70 procent av investeringskostnaden och de projekt som beviljats medel genom Klimatklivet finansieras nu med mellan 30 och 63 procent.

Under åren 2014-2023 finns dessutom gödselgasstödet, som administreras av Jordbruksverket på uppdrag av regeringen, med målet att utsläppen av växthusgaser från gödselhantering ska minska.

Enligt Stefan Halldorf är gödselgasstödet en förutsättning även för att biogassatsningarna ska vara genomförbara. Men det gäller för lantbrukarna att samarbeta med varandra och vara uppfinningsrika, för att det ska gå ihop sig ekonomiskt, menar han.

– En stor sak är att dra nytta av värmen som bildas vid biogasproduktionen, anser Stefan Halldorf.

Som exempel nämner han en anläggning i Habo som värmer upp grannens växthus för ekologisk grönsaksproduktion.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nytt-stod-kravs-for-boostad-biogas/">Nytt stöd krävs för boostad biogas</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/krisen-for-biogasen-okar-bristen-pa-biogodsel/">Krisen för biogasen ökar bristen på biogödsel</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/ledare/lat-inte-danskarna-knacka-biogasen/">Låt inte danskarna knäcka biogasen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/stopp-for-grodor-till-jordberga/">Stopp för grödor till Jordberga</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/nymolla-kan-fa-sveriges-storsta-biogasanlaggning/">Nymölla kan få Sveriges största biogasanläggning</a>

Det finns förhoppningar om att produktion av biogas från lantbruk ska öka kraftigt igen. – Just nu inleds en rad viktiga satsningar, säger Linus Klackenberg från Energigas Sverige.

– Just nu inleds en rad viktiga satsningar, säger Linus Klackenberg från Energigas Sverige.