Ulf Aronsson

Hur mycket ska lämnas för att skogsbruket ska betraktas som hyggesfritt? Det vill Skogsstyrelsen svara på med en ny definition.

Skogsstyrelsen har sedan 2005 haft regeringsuppdrag att öka kunskapen om och omfattningen av hyggesfritt skogsbruk. För att kunna göra det har de också haft en definition av vad hyggesfritt egentligen är, men efter ett förankringsarbete i fokusgrupper gick ett nytt förslag på definition i dagarna ut på remiss.

Varför behövs en definition av begreppet hyggesfritt skogsbruk?

– Dels för att det ska bli tydligare så att vi pratar om samma sak och inte förbi varandra, dels för att vi vill kunna mäta omfattningen av hyggesfritt skogsbruk, säger Carl Appelqvist, projektledare.

”En definition av hyggesfritt skogsbruk behövs för att vi ska veta att vi pratar om samma sak och inte förbi varandra”, säger Carl Appelqvist.

Eftersom tidigare definitioner varit otydliga har det också varit svårt att mäta och därför finns ingen statistik om hur vanligt hyggesfritt skogsbruk egentligen är.

Annars finns få regler som styr hur skogen ska brukas, och hyggesfritt kan omfatta flera olika skötselmetoder: Blädning, luckhuggning och högskärmar. En viktig faktor är att skogskänslan bibehålls och att skogens täthet håller sig inom ramen för vad skogsvårdslagens 5:e och 10:e paragrafer anger. Men de paragraferna gäller redan i dag, så ur regelverkets synpunkt finns egentligen inget skäl att definiera hyggesfritt skogsbruk.

– Det finns inga styrande krav på hyggesfritt i dag, men vi vet ju inte om det kan komma ändringar i framtiden. Till exempel har FSC lagt till att ytterligare 5 procent ska skötas med fokus på att bevara och utveckla naturvärden eller sociala värden. Men Skogsstyrelsen är inte ute efter någon omställning av hela skogsbruket, trakthyggesbruk är den dominerande metoden och kommer troligen att vara det även i framtiden. Hyggesfritt skogsbruk är ett komplement, säger Carl Appelqvist.

Trots att ökade naturvärden brukar framhållas som en av fördelarna med hyggesfritt ryms inte hyggesfri skötsel av bestånd som avsatts för naturvård, målklass NS, inom Skogsstyrelsens förslag till definition.

”En farhåga från ideell och statlig naturvård är att den ekonomiska drivkraften att komma åt virke kan bli så styrande att naturvårdande skötsel på naturvårdsklassad mark inte görs utifrån naturvårdsskäl utan även av ekonomiska skäl”, står det i remissen.

<h3>Förslag på definition av hyggesfritt skogsbruk:</h3>”Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kala ytor.” Det innebär bland annat att: Det alltid ska finnas träd som är minst 10 meter höga på marken. Skogens täthet överstiger 5§-kurva i Skogsvårdslagen, med några undantag. Huggna luckor får vara max 0,25 hektar.<h3>Motiv att använda hyggesfria metoder:</h3>SkogsproduktionRiskspridning Ökad variation Hänsyn till mark och vatten Motverka ras och skred Kulturmiljöhänsyn Anpassningar till renskötsel Upplevelser Naturvård Källa: Skogsstyrelsen

En remiss från Skogsstyrelsen föreslår en ny definition för hyggesfritt skogsbruk. Men den ska bara gälla på produktionsmark och inte bestånd med naturvårdande skötsel.

Skogsstyrelsen på gång med ny definition.

Hyggesfritt på remiss

Marknad

En remiss från Skogsstyrelsen föreslår en ny definition för hyggesfritt skogsbruk. Men den ska bara gälla på produktionsmark och inte bestånd med naturvårdande skötsel.