Mikael Gianuzzi

Gnagarna blir allt fler både på landet och i staden. Det handlar om två arter; brunråttan och skogsmusen. Båda har kapacitet att ställa till med mycket skada.

– Saneringsinsatserna ökar för varje år, säger Thomas Persson Vinnersten, biolog på Anticimex.

Anticimex ryckte ut över 10 000 gånger till svenska lantbruk i fjol. Råttorna är allätare och går på allt från spannmål till kött och fisk. Mössen äter istället spannmål och frön men har en starkare urin och kan leva på mycket mindre ytor. Båda har dessutom förmågan att föröka sig mycket snabbt.

– Av tradition reagerar vi människor mest när råttor varit synliga. Det kan ha att göra med att vi hela tiden har spridningen av pesten i bakgrunden. Möss är istället lite gulliga och Disney-fierade med stora ögon och stora öron, säger Håkan Kjellberg, skadedjursspecialist på Anticimex.

Han menar samtidigt att det är dött lopp dem emellan när det gäller uppkomna skador och smittspridning.

– För lantbrukare spelar det heller ingen roll vilken gnagare som orsakat strömavbrottet när mjölkroboten stannar, eller vattenläckan i stallet, säger han.

Det finns ingen samlad försäkringsstatistik över hur stora ekonomiska problem gnagarna orsakar men av 300 genomgångar på lantbruk i Skåne i fjol hittades gnagskador på 10 procent av kablaget.

– Att det inte är mer beror på att elinstallationer i miljöer där det kan förekomma gnagare måste ha en viss klass på till exempel kabelförlängningarna. De ska helt enkelt inte gå att komma åt. Äldre installationer är mer känsliga, säger Peter Birch-Iensen, affärsspecialist lantbruk på Länsförsäkringar.

Sedan 2006 har Anticimex utryckningar kopplade till gnagare ökat med 245 procent.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tipsen-som-hindrar-sommarolyckorna/">Nu tröskas höstkorn i Halland</a>

Jordfelsbrytaren slår också oftast ifrån när det blir gnagskador på ledningarna vilket räddar byggnader från att brinna upp. Samtidigt är driftsavbrotten allvarliga.

– En gnagskada på spannmålstorken kanske ger sig till känna först vid belastning och så stannar torken precis när den behövs om bäst, säger Peter Birch-Iensen.

Råttor och möss kan också vara bärare av smitta som kan överföras till andra djur. Gnagarna kan vara en reservoar för salmonella. Drabbas du av salmonella på gården och slaktar ut djuren, rengör och desinficerar stallet men glömmer bort att göra något åt råttor och möss finns risken att smittan finns kvar och sjukdomen blommar upp igen i den nya besättningen.

– Råttorna bär på patogener, virus och bakterier som kan göra människor och djur sjuka. Får du bakterier på händerna från råttspillning eller urin kan det räcka med att du äter en macka eller stoppar in en snus för att få i dig bakterier. Riskerna ska inte överdrivas, men de finns definitivt där, säger Thomas Persson Vinnersten.

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tipsen-som-hindrar-sommarolyckorna/">Bästa tipsen för att skydda sommarpersonalen mot arbetsplatsolyckor</a>

Råttor älskar vår mat, så lämna den inte framme.

Håll rent och städat i förråd och lager, råttor bygger gärna sina bon i bråte.

Håll koll på växterna. Råttor klättrar bra och kan använda sig av klätterväxter, träd och buskar för att komma till balkonger eller ventiler.

Håll koll på soporna. Se till att det är lock på sopbehållare och att komposter är placerade en bra bit från fastigheten.

Använd digitala fällor. En digital fälla är uppkopplad och larmar så fort en råtta går i den. På så sätt kan man snabbt sätta in åtgärder där mängden råttor ökar.

Råttor och möss är ett växande gissel. Anticimex utryckningar till lantbruk har ökat med 245 procent. Och gnagarna kan vara en reservoar för salmonella.

Anticimex utryckningar till lantbruk har ökat med 245 procent.