Mikael Marklund

Madeleine Högberg är omsvärmad av getter både på jobbet och privat. Hemma har hon sju stycken som också ska medverka i Ultunas försök.

Första steget var att försöka få en bild av hur stora bekymmer det var med öronmärkning det var på de svenska getbesättningarna. Enkäten visade att 81 procent tyckte att märkningssystemet fungerar dåligt och 9 procent mindre bra.

I vår räknar Madeleine Högberg, forskare och lärare på Ultuna, med att den praktiska delen av studien ska vara i gång. I första skedet handlar det om ett begränsat antal djur. I höst är planen att antalet ska utökas till minst 200 getter.

Syftet är att se om det är möjligt med alternativa märkningsmetoder i framtiden.

De djur som ingår på varje gård delas upp i tre grupper. En grupp utrustas med bolustranspondrar. En grupp får chip under huden plus individuellt märkta ankelband. En grupp får individuellt märkta ankelband som också innehåller ett chip.

Intresset bland getproducenterna är stort. Men det är inte säkert att alla som vill kommer att få delta i försöket.

– Vi ska ju följa upp det här på gårdarna. Därför vill vi inte att de ska ligga för långt bort eller för långt bort från varandra.

Hon ser många fördelar med att märka djuren med bolustranspondrar. Och det handlar inte bara om att de slipper hål i öronen som riskerar att infekteras. Hon menar att den typen av märkning borde minska stöldriskerna då det blir omöjligt att byta ut eller plocka bort märkningen utan att djuret slaktas.

Och i framtiden kan man tänka sig att transpondrarna även levererar data till djurägaren om till exempel djurets temperatur och allmäntillstånd. Kanske kan de också utrustas med en gps-sändare, menar Madeleine Högberg.

I försöket ska bolustranspondrar och ankelband, med och utan chips testas. Dessutom ska även en tredjedel av getterna som ingår få ett chip under huden.

I dag har många getter problem med öronmärkningen. Men det är inte säkert att de alternativa metoder som Ultunas försök omfattar är problemfria heller:

– Kanske upptäcker vi att ankelbanden inte fungerar, att de lossnar eller att de gör så att djuren fastnar när de är ute och betar till exempel där det är mycket sly och snår. Och möjligen spottar djuren ut bolustranspondrarna när de idisslar, säger Madeleine Högberg.

Men i grunden är hon positiv till främst bolustranspondrar som mätmetod.

– Jag tror inte att det kommer att bli några stora problem.

Hon räknar med att det kommer ta omkring två år innan projektet är över och det går att dra några slutsatser. Då är det upp till Jordbruksverket om de svenska reglerna för hur getter ska märkas kommer att ändras eller inte.

– Men jag tror att de är positiva till det här. De är med och stödjer projektet med en slant.

Om försöket leder till att reglerna för märkning av getter förändras behöver det inte stanna vid det menar Madeleine Högberg:

– Det här skulle förmodligen fungera lika bra på får och nötboskap.

<h3>Obligatorisk märkning:</h3>Alla får och getter ska vara märkta med en bricka i varje öra senast sex månader efter födseln. Brickan ska vara märkt med landskoden för Sverige, SE, samt produktionsplatsnummer.Reglerna gäller alla får och getter födda efter 9 juli 2005 då EU skärpte regelverket då de tidigare bestämmelserna för identifiering och registrering av inte ansågs tillräckliga när det gällde utbrott av till exempel mul- och klövsjuka.

På Ultuna förbereder man just nu ett försök med alternativ märkning av getter. Går det enligt planerna kan det förändra villkoren för getproduktionen – och kanske även i framtiden för får- och nötproduktionen, menar forskaren Madeleine Högberg.

Kan förändra villkor för såväl get- som får och nötproduktion.

Hon letar alternativ till öronbrickor

Djurhållning

På Ultuna förbereder man just nu ett försök med alternativ märkning av getter.