Per Österman

Idag är det i första hand utmärkningar i terrängen som bestämmer var en gräns går. I andra hand gränslinjer på en papperskarta. I tredje hand rådfrågas digitala koordinater.

Lantmäteriet och kommunerna ligger långt efter exempelvis banksektorn eller Skatteverket i automatiserad kommunikation med medborgare och företag.

"Det finns mycket kvar att göra," konstateras det lakoniskt i Lantmäteriets rapport Digitalt först (januari 2018). Inte ens den grundläggande delen, att landskapet och ägogränserna finns registrerat i en gemensam digital form, har uppnåtts.

"Lantmäteriets bedömning är att hindret för framgång är att informationsförsörjningen i processen är splittrad och fortfarande analog i flera delar", konstaterar rapporten.

Fram till 2025 vill Lantmäteriet skapa en obruten digital process där kunden ska kunna logga in med sin e-legitimation och exempelvis begära att få bygga sin friggebod och få ett automatiserat svar.

– Digitaliseringen innebär enorma möjligheter för en effektivare process. Genom kompetenshöjning och utveckling av gemensamma standarder kan vi korta handläggningstider, minska dubbelarbetet och öka transparensen, sa bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson samband med att Lantmäteriet fick 20 miljoner kronor för att utreda frågan.

Nu är rapporten alltså klar och Lantmäteriet sticker inte under stolen med att det mesta saknas. Kommunernas detaljplaner, bara för att ta ett exempel, har bara digitaliserats av "ett fåtal kommuner". Ingen kommun har digitaliserat detaljplanerna ut mot medborgarna.

Det är en gigantisk uppgift som de registerhållande myndigheterna står inför.

Idag är det i första hand utmärkningar i terrängen som bestämmer var en gräns går. I andra hand gränslinjer på en papperskarta. Först i tredje hand rådfrågas digitala koordinater. Lantmäteriet vill att koordinaterna ska ha "primär rättsverkan" men att innan det kan ske, måste alla fel rättas i registerkartan.

Parallellt med digitaliseringen måste de nya systemen säkras juridiskt. Det saknas en fungerande ramlagstiftning för den offentliga sektorns gemensamma informationsförsörjning. Den som finns är från 1970-talet vilket betyder att man exempelvis inte kan göra en överlåtelse av fast egendom i digital form.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/entreprenad/lantmateriet-pa-vag-upp-ur-diket/">Lantmäteriet på väg upp ur diket</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/hog-tid-fornya-gamla-servitut-2/">Fastighetsregistret rensar bort servitut</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/entreprenad/ny-gd-till-lantmateriet-ska-losa-problemen/">Ny GD till Lantmäteriet ska lösa problemen</a>LÄS OCKSÅ: <a href="Myndigheterna ska avskaffa sig själva">Myndigheterna ska avskaffa sig själva (Debatt)</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/statskontoret-lantmateriet-har-lang-vag-kvar/">Statskontoret: Lantmäteriet har lång väg kvar</a>

<h3>Lantmäteriets mål:</h3>Regeringen har tilldelat Lantmäteriet och Boverket medel för att påbörja en digitalisering av verksamheten. Lantmäteriet har satt upp följande mål för verksamheten: 1 Digitalisering av grundkartor och detaljplaner.2 All geodata ska vara enhetlig, digital och tillgänglig i en Nationell plattform. 3 Dialogen ska ske digitalt och bygger på att alla aktörer ska kunna läsa informationen från ett gemensamt åtkomligt underlag.4 Automatisering möjliggjord för enklare ärenden.

Nu tas nästa stora steg inom Lantmäteriet. All markdata ska digitaliseras och ansökningarna automatiseras där det går.

Lantmäteriet ligger långt efter på ett viktigt område. Ännu så länge.

Lantmäteriets nya stora steg

Företagande

All markdata ska digitaliseras och ansökningarna automatiseras där det går. Nu tas nästa stora steg inom Lantmäteriet.