Marcus Frennemark

Skörd med en äldre Claashack som är ombyggd för salix. Huggarbordet är snarlikt det som används på nya JD-hackar. Det är endast anslutningen till hacken som varierar mellan de olika fabrikaten.

– Moderna exakthackar är byggda för att kunna flisa salix och skärbordet ska kunna beställas tillsammans med hacken, säger Gunnar Henriksson, som driver Henrikssons Salix, HSAB, tillsammans med sin syster Annika Henriksson.

HSAB tillverkar huggarborden i Skurup. I vinter har de testat att skörda och flisa salix med John Deeres exakthack utan att själva hacken modifierats. Det har gått bra.

Salixbordet är en applikation bland flera som den serietillverkade hacken kan utrustas med.

Henrikssons har jobbat med salix i 20 år. Många gånger har det varit trögt men nu känns det som att ett genombrott är nära.

De har maskiner som rullar på flera håll i Östeuropa.

– Intresset för salix ökar på många håll i världen. Sverige är en pionjär på salix och det ger oss konkurrensfördelar när andra länder sätter i gång, säger Nick Parfitt, marknadsansvarig på HSAB.

I Kina har staten ambitionen att stoppa Gobiöknens utbredning med hjälp av bland annat salixplanteringar. Arealer på uppåt 2 miljoner hektar har utpekats som lämpliga för odling av salix och snarlika trädslag.

I verkstaden i Skurup står en sockerrörsskördare som har köpts in från Australien. Den håller HSAB på att anpassa för salixskörd och den är en prototyp.

Sockerrörsmaskinen flisar inte salixen utan klipper den i bitar, ”billets”. Fördelen med ”billets” är att de blir lagringsdugliga. Direktflisad salix tar snabbt värme och tappar i energivärde om den inte förbränns i nära anslutning till skördetillfället.

”Billets” kan varieras i storlek mellan 15 och 30 centimeter. De kortare passar bra för energiproduktion. De längre bitarna lämpar sig som sticklingar för plantering av nya salixodlingar.

– Att kunna producera sticklingar på ett kostnadseffektivt sätt sänker etableringskostnaden avsevärt, säger Gunnar Henriksson, som också har utvecklat en planteringsmaskin för salix.

Lägre etableringskostnader ökar incitamentet att lägga om befintliga odlingar och utnyttja nya och bättre sorter som lanserats.

Marknaden för biobränslen i Östersjöområdet har varit svag i flera år. Överskott av flis och milda vintrar har pressat priserna.

Köpenhamnsområdets ambition att bli koldioxidneutralt till 2025 kommer att förändra den bilden. Ett gigantiskt biobränsleeldat kraftvärmeverk är under byggnation.

– Salix och andra biobränslen kan faktiskt ersätta den fossila energin, säger Gunnar Henriksson.

Nick Parfitt, marknadsansvarig, och Gunnar Henriksson, delägare i HSAB.

Ägs av syskonen Annika Henriksson och Gunnar Henriksson.

Konstruerar, bygger och marknadsför maskiner för salixodling.

Har egna odlingar av salix samt handlar med salixflis.

I slutet på mars arrangerar HSAB fältdagar i Skåne med demonstration av salixskörd.

Huggarbord för salixskörd finns nu att köpa som tillval till exakthackarna i John Deeres 8000-serie. Även nya hackar från Claas och Krone kan utrustas med huggarbord för salix.

Företaget som fått snurr på salix – här byggs redskapen om.