Marion Palm

För drygt tio år sedan började den norska getbonden och entreprenören Oscar Hovde Berntsen utveckla en teknisk lösning som gör att lantbrukaren kan stängsla in sina djur utan att använda fysiska stängsel. Metoden – som med dagens regelverk inte är tillåten i Sverige – går ut på att boskap hålls inom ett visst område med hjälp av gps-halsband och en mobiltelefon med vilken det går att styra över vilka områden djuren får röra sig.

Om djuren rör sig utanför betesområdet varnas de med en ljudsignal. Ifall djuren inte går tillbaka när de hör ljudet får de en elektrisk stöt. Forskaren Silje Eftang vid, Norges miljö- och biovetenskapliga universitet, NMBU arbetar på Nofence och har studerat getter, får och nötkreaturs välfärd i systemet. Hon berättar att djuren lär sig systemet snabbt och att antalet elstötar per djur är mycket få.

– Efter två till tre dagar har djuren oftast lärt sig systemet så pass bra att de får väldigt lite varningsljud och stötar, säger hon.

”Efter två till tre dagar har djuren oftast lärt sig systemet så pass bra att de får väldigt lite varningsljud och stötar”, säger Silje Eftang på Nofence.

Systemet ger också lantbrukaren insikt i hur djuren beter sig på betet. Eftersom halsbanden är utrustade med gps kan lantbrukaren med hjälp av företagets app följa djurens rörelsemönster och om ett djur får en elektrisk stöt får lantbrukaren en notifikation till sin mobil. Men möjligheten att följa djurens rörelsemönster gör också att man kan se om något djur beter sig avvikande och sätta in de åtgärder som krävs i tid.

– Lantbrukaren får en väldigt bra översyn  och kontroll över sina  djur när de är ute på  bete. Det är det bönderna  är mest nöjda över, att  de har en god kontroll på djuren, säger Silje Eftang.

Förhoppningen är att inom en snar framtid få tillstånd från Mattilsynet, Norges motsvarighet till Jordbruksverket, att använda tekniken på kor och får.

I Norge är det i nuläget tillåtet att använda systemet på getter, men baserat på studier från 2018 som är gjorda på får och nötkreatur har man under 2019 genomfört ett pilotprojekt och testat systemet på 1 500 får och 1 500 nötdjur. Projektet kommer att sammanställas i samband med att betessäsongen avslutas och förhoppningen är att inom en snar framtid få tillstånd från Mattilsynet, Norges motsvarighet till Jordbruksverket, att använda tekniken även på kor och får.

– Vi hoppas att metoden ska kunna användas för alla typer av betesdjur. Och dessutom är det en stor fördel att lantbrukaren sparar mycket tid och pengar på att slippa sätta upp stängsel, säger Silje Eftang.

Nu har tekniken även testats på nötkreatur.

I Sverige är det i dag inte tillåtet att använda virtuella stängsel enligt gällande djurskyddsförordning. Men nu ska RISE undersöka vad som krävs för att tekniken ska bli godkänd i Sverige. I ett projekt som finansieras av KSLA ska agronomerna Lotten Wahlund och Cecilia Hagberg på RISE åka på studiebesök, prata med företag, myndigheter och titta på tidigare studier om tekniken med virtuella stängsel.

– Jag fick nys om tekniken för många år sedan och har funderat på det under en tid. Men 2018 års torka och foderbrist gjorde att många lantbrukare fick lägga mycket tid både på att stängsla och leta efter nya områden för djuren att beta. Att stängsla upp nya ytor är kostsamt. När jag såg detta tänkte jag att virtuella stängsel verkligen vara till stor hjälp, säger Lotten Wahlund, projektledare på RISE och fortsätter:

– Förhoppningsvis kan det här projektet klargöra var vi står i dag och bidra till att virtuella stängsel blir godkända för användning i Sverige i framtiden.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/teknik/darfor-ar-virtuella-stangsel-inte-godkanda-i-sverige/">Därför är virtuella stängsel inte godkända i Sverige</a>

<h3>Teknisk fakta: Nofence</h3>För att tekniken ska kunde användas krävs mobiltäckning, GNSS-täckning (GPS, Glonass, Galileo, Beidou osv.) Nofence använder så kallat globalt e-sim som fungerar över hela världen så länge det finns täckning.Vikt: 500 gStorlek: 105 mm x 80 mmLivslängd: ”Vi producerar teknikdosan med ett mål att den kommer att fungera i fem år.”Förväntad batteritid nötkreatur: 40 dagarFörväntad batteritid får/getter: 30 dagarKraft i elstöten: Styrkan i stötarna från halsbandet är 0,2 joule.Strömstyrka i elstängselNötkreatur: 2 till 5 joule beroende på stängslets längd. Får: 1 till 5 joule beroende på stängslets läge, ullmängden och markens fuktighet. Häst och gris: 1 till 1,5 joule.<h3>Fler företag som utvecklar virtuella stängsel</h3>Eshepherd: Ett virtuellt stängsel skapat för nötkreatur som produceras av det australienska företaget Agersens. Djuret hör ett varningsljud när de närmar sig det virtuella stängslet, om djuret fortsätter utanför betesområdet får det en elektrisk stöt. Halter: Företag i Nya Zeeland som fokuserar virtuella stängsel för nötkreatur. Företaget har börjat använda tekniken på pilotgårdar i Nya Zeeland. Vence: Utvecklar teknisk lösning för virtuella stängsel och har sin bas i USA.

Att stängsla är ett tidskrävande jobb för många djurbönder. Virtuella stängsel kan enligt norska teknikföretaget Nofence vara lösningen. Nu ska RISE undersöka vad som krävs för att tekniken ska bli godkänd i Sverige.– Vi hoppas att metoden ska kunna användas för alla typer av betesdjur, säger Silje Eftang på Nofence.

Nu undersöks förutsättningarna för svenskt godkännande.

Så kan osynliga stängsel spara tid och pengar

Djurhållning

Virtuella stängsel kan enligt tillverkaren Nofence spara tid, pengar och förhindra skador på djuren.