Ulf Aronsson

Sedan 2009 har koldioxidupptaget i den norska skogen minskat snabbt. Nu vill regeringen vända utvecklingen med en rad åtgärder i sin klimatplan för 2021-2030.

I slutet på förra veckan la den norska regeringen fram sin nya <a href="https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/meld.-st.-13-20202021/id2827405/">klimatplan för 2021-2030</a>, och där spelar skogen en central roll. De norska utsläppen av klimatgaser uppgår till cirka 50 miljoner ton klodioxidekvivalenter per år. Samtidigt tar skogen upp runt 24 miljoner ton.

För utsläppen går utvecklingen åt rätt håll, sedan toppåret 2007 har de minskat med 12 procent. Men i skogen går det samtidigt åt fel håll. Sedan 2009 har skogens upptag av koldioxid minskat med 7 miljoner ton, och minskningen beräknas fortsätta under den kommande 20-årsperioden för att sedan långsamt öka.

För att tidigarelägga vändningen till ett ökat upptag i skogen föreslår den norska regeringen en rad åtgärder i klimatplanen. Det omfattar bland annat skogsträdsförädling, ungskogsröjning och stubbehandling mot rotröta.

”Det är mycket goda nyheter för klimatet att regeringen satsar stort på att underlätta en ökad användning av skogen i klimatkampen i framtiden”, kommenterar Per Skorge, vd för Norges Skogeierforbund, i ett <a href="https://www.skogeier.no/nyheter/skog-star-sentralt-i-klimaplanen/">pressmeddelande</a>.

Precis som Sverige har Norge krav på återplantering efter avverkning. Men i nuläget är runt 20 procent av föryngringarna underkända på grund av för få plantor. Här vill regeringen se en förbättring genom hårdare kontroller och samtidigt införa krav på att rätt trädslag för marken ska användas vid föryngring. Dessutom föreslås ett krav på minimiålder för slutavverkning, som lägst i linje med kraven i PEFC:s skogsstandard, samt nyplantering av arealer som i dag inte är beskogade. Bland förslagen finns också dikesrensning i tidigare dikad skog men samtidigt återvätning av dikad torvmark.

Den norska regeringen vill också ta till vara substitutionseffekten genom att låta skogsprodukter ersätta fossila. Därför vill de se en ökad <a href="https://www.atl.nu/skog/norsk-budgetsatsning-pa-biodrivmedel/">användning av biodrivmedel</a> samt gynna klimatvänliga byggmaterial i statligt byggande och införa klimatkrav i byggföreskrifterna.

"Det är särskilt viktigt att det föreslås åtgärder för att öka skogsproduktionen, till exempel genom ungskogsröjning. Det både ökar upptaget under tillväxten och ger bättre kvalitet på virket när det avverkas. Bättre kvalitet innebär ökad tillgång på klimatvänligt trämaterial ökar för byggsektorn. Det är just den här typen av åtgärder vi behöver mer av för att uppnå våra klimatmål och samtidigt stimulera värdeskapandet", säger Per Skorge.

Total beräknas förslagen i den norska klimatplanen öka skogens upptag av koldioxid med motsvarande 6,5-8 miljoner ton koldioxid till 2100.

En rad åtgärder ska öka tillväxten och upptaget av koldioxid i den norska skogen. Det framgår av den norska regeringens nya klimatplan.

Den norska regeringen fram sin nya klimatplan för 2021-2030.

Skogen central i norsk klimatplan

Lantbruk

En rad åtgärder ska öka tillväxten och upptaget av koldioxid i den norska skogen. Det framgår av den norska regeringens nya klimatplan.