Mikael Marklund

Malmölandet består i dag huvudsakligen av åkermark samt Holmen Papers anläggning Braviken.

I över tio år har Norrköpings kommun jobbat på att expropriera stora delar av Malmölandet, någon kilometer nordost om stadens centrum. Förutom närheten till E4:an ligger det nära Norrköpings hamns terminaler och det finns planer för att anlägga en stor godsbangård, som troligen kommer att klubbas snart.

För att göra verklighet av planerna på ett stort logistikcentrum fanns långt gångna tankar på att tvångsinlösa 240 hektar jordbruksmark. Men nu har kommunen backat. I alla fall till en del.

– Vi försöker hitta en kompromiss med markägaren, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist.

Den går ut på att kommunen nu ”backat rejält” enligt Lars Stjernkvist när det gäller hur mycket mark som behövs till logistikcentret. Hur mycket mindre mark det handlar om vill han dock inte avslöja.

Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping och före detta partisekreterare för Socialdemokraterna. Bild från Almedalsveckan 2018.

LRF Östergötland har tillsammans med Naturskyddsföreningen jobbat för att få kommunen att ändra sig. Peter Borring är ordförande för lantbruksorganisationen i länet:

– Sista ordet är inte sagt ännu. Men kommunen har i alla fall gjort halvhalt.

Han tycker att det i ett läge där det blir allt viktigare med att maten ska vara närodlad är fel att så mycket jordbruksmark tas i anspråk för andra verksamheter.

Men är det inte en bra plats för ett logistikcentrum, precis utmed motorvägen?

– Det kan man tycka. Men om man ska göra en omlastning kvittar det om bilarna kör en kilometer eller två för det. Sedan är också frågan hur världen ser ut om tre år. Är det ett logistikcentrum där det sker omlastning av sådant vi kanske inte behöver – till exempel plastleksaker från Kina – vi ska ha, eller möjlighet att odla mat?

Från kommunen har också arbetstillfällen varit ett argument. Något Peter Borring inte tror håller i längden.

– Jag är fullständigt övertygad om att de 300 jobb som det talas om kommer att bli max 30 om bara några år, när automatiska truckar tagit över det mesta av lastning och lossning.

Nu återstår att se hur mycket av åkermarken som kommunen behöver för att förverkliga planerna på ett logistikcentrum. Och om kommunen och markägaren kan komma överens.

Kan det sluta med expropriering?

– Det skulle vara ett stort misslyckande i så fall. Vi gör vad vi kan för att hitta en lösning, säger Lars Stjernkvist.

Enligt honom har det blivit en annan inställning hos allmänheten när det gäller den här typen av frågor.

– För tio år sedan hade det nog sett annorlunda ut. Då hade det här inte varit lika laddat. Nu är allmänheten mer engagerad i miljö- och hållbarhetsfrågor.

<h3>Peter Borrings tips när kommunen kommer:</h3>• Prata med politikerna. Beskriv situationen och förklara konsekvenserna.– När jag berättade att gården som äger marken på Malmölandet försörjer halva Östergötland med kyckling förstod de vad det handlade om.• Kontakta massmedia. – För tio år sedan hade nog många ryckt på axlarna och tyckt att det är bara bönderna som talar i egen sak. Men nu efter förra året torrsommar börjar allt fler förstå att hur och var maten produceras är en fråga av allmänintresse.• Sök samarbetspartners. – Naturskyddsföreningen och LRF har olika åsikter i vissa fall men samsyn när det gäller annat. Genom att samarbeta med den typen av grupper visar man att det är fler som tycker att frågan är viktig och att det inte handlar om ett särintresse. Det är en framgångsfaktor när miljörörelsen och jordbruket kan göra gemensam sak. Då blir det svårt för politikerna att inte lyssna.• Kontakta LRF. – Där finns många som kan hjälpa och komma med råd.

240 hektar åkermark skulle förvandlas till ett stort logistikcentrum. Men nu har Norrköpings kommun backat. I alla fall delvis.

240 hektar åkermark skulle förvandlas till ett stort logistikcentrum.

Kommun backar om byggplaner på åkermark

Lantbruk

240 hektar åkermark på Malmölandet skulle förvandlas till ett stort logistikcentrum.