Ulf Aronsson

Pär Lärkeryd om försäljningen av skogen: "Genom att sälja den i bolagsform blev den mycket mera värd, och en försäljning till medlemmarna hade aldrig gått att få rättvis."

Pär Lärkeryd, vd på Norra Skog, har ett väldigt klart svar på den näst sista frågan under intervjun:

Vad har varit jobbigast under den första tiden sen fusionen mellan Norra Skogsägarna och Norrskog?

– Pandemin, den lägger ett lock på allt. Jag är en social person som gillar det personliga mötet, det ger en extra dimension. Nu blir det mycket arbete framför skärm vilket gör att bandbredden minskar, och den är viktig i ett fusionsarbete. Efter sammanslagningen har vi 27 000 medlemmar och det är inte lätt att förklara tankarna bakom strategin för alla när man ska berätta genom ett sugrör, säger han.

Fusionen gjordes formellt den 15 maj i fjol men hade föregåtts av en långsiktig process sedan 2018. Och det handlar inte bara om att smälta ihop två organisationsstrukturer.

– Målet är att skapa en helt ny industriell struktur som föreningarna var för sig inte kunnat skapa. Det ska dubblera den resultatmässiga effekten, men slår igenom först om tre till fyra år.

Historiskt har föreningarna var för sig haft en sammanlagd vinstpotential på cirka 100 miljoner kronor per år. Tanken är att fusionen ska öka det med ytterligare 100 miljoner kronor. För att nå det har föreningens trämekaniska industri organiserats om. Sågen i Östavall har lagts ned och genom att såga samma volym på tre sågverk som tidigare på fyra har produktionskostnaden sänkts. För de välinvesterade sågverken i Kåge och Sävar har föreningen sökt tillstånd att öka produktionen från 300 000 kubikmeter till 500 000 på vardera sågverket, vidareförädlingen i Sävar avvecklas och i stället satsar föreningen på ökad förädling i Hammerdal, Hissmofors och Kåge.

Men den största förändringen är att Norra Skog genom att sälja sitt skogsinnehav på 40 000 hektar fick kapital att köpa in sig med 30 procent i Metsäs massafabrik i Husum.

– Vi studerade lönsamheten i trämekanisk industri kontra cellulosaindustrin de senaste 10-15 åren. Cellulosaindustrin stod för 80 procent av vinsterna och den trämekaniska industrin för 20. Vi vill klösa åt oss mer av cellulosaindustrins lönsamhet, men hur?

"Målet är att skapa en helt ny industriell struktur som ska dubblera den resultatmässiga effekten", säger Pär Lärkeryd.

Första tanken var att bygga ett eget bruk. Men ett besök på Metsäs bruk i Äänekoski gav andra tankar.

– Det rör sig om en investering på tiotals miljarder, dessutom är det tidskrävande och osäkert med alla tillstånd. Vi tittade också bakåt och funderad på vad NCB gjorde fel? De trodde att de kunde köra cellulosaindustri själva, men hade inte de kunskaperna. Det har inte vi heller och därför är det bättre att vi köper in oss i en befintlig verksamhet.

I en genomgång av tänkbara samarbetspartners pekade allt på Husum.

– Det är det näst största bruket i Norrland och har hög lönsamhet. Dessutom ägs det av en skogsägarförening som har samma syn som vi på virkesmarknad med mera. Det var ett enkelt val.

En stor del av Husums råvara har tidigare importerats från Baltikum, och bruket har ingen större egen inköpsorganisation. Dessutom står det inför en större reinvestering när de två centrala delarna i bruket, sodapanna och fiberlinje, ska bytas ut samtidigt som Metsä Board överväger att öka kapaciteten i den intilliggande kartongfabriken med 200 000 ton per år.

Norra Skog köper bara in sig i massatillverkningen i Husum, inte i kartongfabriken. "Massa har högre lönsamhet och ska man hålla på med papprestillverkning ska man vara i flera segment för att få riskspridning", kommenterar Pär Lärkeryd.

Norra Skog har också en mätstation vid virkesterminalen i Haparanda.

– Det gör att vi nu har hög leveranskapacitet med tåg till Finland, och har redan börjat leverera till Stora Enso och Metsä.

– Borträknat SCA står Norra Skog för 30 procent av fibervolymen i norra Sverige. Vi vill ha mer betalt för massaveden och anser att den är undervärderad. Tidigare har skogsägarföreningarna saknat muskler i förhandlingarna. Nu kan Norra Skog skicka mycket virke till Husum, där vi själva får del av vinsterna, eller till Finland så övriga köpare behöver borsta upp sig, säger Per Lärkeryd.

Och vad är du mest nöjd med under det gångna året?

– Att vi lyckades tajma försäljningen av skogen med investeringen i Husum och hålla locket på. Metsä Board är börsnoterat så för den delen var det sekretess. Samtidigt hade det väckt mycket frågor om vi sålt skogen utan att kunna visa hur vi skulle använda pengarna.

<h3>Pär Lärkeryd </h3>Aktuell: Vd för skogsägarföreningen Norra SkogÅlder: 58Bostadsort: UmeåBakgrund: Maskiningenjör, teknisk chef Komatsu Forest, VD Indexator, VD Norra SkogsägarnaSkogsinnehav: 147 hektar, varav 100 hektar produktiv skogsmark.<h3>Norra Skog </h3>Skogsägarförening bildad i maj 2020 genom en fusion mellan Norra Skogsägarna och NorrskogVerksamhetsområde: Från Norrbotten till Medelpad och Jämtland.Antal medlemmar: Cirka 27 000Ansluten medlemsareal: Cirka 2,1 miljoner hektarVirkesfångst: Cirka 4 miljoner kubikmeter per årOmsättning: Drygt 4 miljarder kronor per årAntal anställda: 630 personer, varav hälften i industrin.Industriproduktion: 800 000 kubikmeter trävaror och 60 000 svarvade trästolpar per år.

Att kommunicera en strategi som mognat under flera år är inte det lättaste mitt under pågående pandemi. Om det och om tankarna bakom försäljning av skog och köp av massaindustri berättar Pär Lärkeryd, Norra Skogs vd.

Vill sätta press på virkesmarknaden med ökad storlek.

Norra Skog ritar om spelplanen

Skog

Pär Lärkeryd, VD Norra Skog, berättar om de strategiska planerna bakom fusionen, försäljningen av skogen och inköpet i massabruket i Husum.